SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RESOLUTIV re1soluti4v l. res1-, l. -sω-, l. -lɯ-, l. 0104, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. resolutiv, eng. resolutive, fr. résolutif, mlat. resolutivus; till p. pf.-stammen av lat. resolvere (se RESOLVERA)]
1) (numera knappast br.) upplösande; särsk. (med.): fördelande (se FÖRDELA 4 a); som innebär l. utmärkes av fördelning; jfr RESOLVERA 1, 1 b α. Hygiea 1839, s. 320. 2NF (1915).
2) jur. om villkor: vars överträdande l. inträffande medför ett rättsförhållandes upplösning (t. ex. återgång av köp); äv. (ss. adv.) i uttr. resolutivt villkorad, om rätt: förbunden med resolutivt villkor. Schrevelius CivR 1: 125 (1844). 1NJA 1948, s. 447.
Spoiler title
Spoiler content