publicerad: 1957
RESOLVERA re1solve4ra l. res1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (resolve´ra Weste), v. -ade ((†) pr. sg. -er PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A 4 a; pr. sg. pass. -es LReg. 212 (1635); ipf. -te NorrlS 10: 57 (1639)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RESOLUTION.
Ordformer
(förr äv. -uera)
Etymologi
[fsv. resolvera (i bet. 4); jfr t. resolvieren samt eng. resolve o. fr. résoudre; av lat. resolvere, lösa, upplösa, upphäva, göra slut på m. m., av re-, åter- (se RE-), o. solvere, lösa (se SOLVENT). — Jfr ABSOLUT, adj. o. adv., ABSOLVERA, DISSOLUT, DISSOLVERA, RESOLUT, RESOLVERAD m. fl.]
1) († utom i c γ) i fråga om sönderdelning l. upplösning av ngt (i dess beståndsdelar o. d.) samt i anv. som ansluta sig härtill. Dalin (1855). Dalin (1871).
a) med avs. på ämne o. d.: upplösa l. sönderdela; lösa (se d. o. 12 a); ge lösare konsistens l. förvandla till flytande l. gasformigt aggregationstillstånd o. d.; nästan bl. refl. o. i pass. (äv. med intr. bet.), äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; särsk. i sådana uttr. som resolvera sig l. resolveras (ut)i ngt, upplösa sig l. upplösas i ngt, resolvera sig l. resolveras till ngt, upplösa l. förändra sig l. upplösas l. förändras till ngt. Effter .. (alla kroppar) vtaff .. (jord, eld, vatten o. luft) födas, genom them näras, och när the förgås, warda the vthi them åter vplöste (resolverade) igen. Schroderus Comenius 30 (1639). Skyerna äre intet annat än en fuchtigh, weskachtig dimba, hwilken sedan resolverar sig vti små watndroppar. Muræus Arndt 2: 220 (1648). Halfft lod resolverat beenbräk (dvs. myrlilja). Utterman Ertmann E 3 a (1672). Af destillerade oljor uplöses ej eller bärnsten fullkomligen, eller resolveras til någon fluid materia. Wallerius ChemPhys. II. 1—2: 247 (1765). (Snön) afgick med regn i början af Dec. då och isarne nästan å nyo resolverades. NorrlS 1—6: 44 (c. 1770). Lindfors (1824). jfr: Väderleken mästedels mulen och töknig från Nordan, som resolverades omsider uti Regn några timar på afftonen. Piscator AlmAnt. 28/10 1729.
b) med avs. på svullnad, inflammation, var o. d.: fördela (se d. o. 4); upplösa; fördriva, lindra; äv. med avs. på blod l. kroppsvätska: göra tunnare, förtunna; äv. abs.; med subj. betecknande läkemedel l. läkare o. d.; äv. refl. l. i pass. (äv. med intr. bet.): fördela sig l. fördelas, ss. refl. äv. i uttr. resolvera sig igenom urin, om vätska i kroppen: upptagas l. avsöndras o. avgå i urin. BOlavi 83 a (1578). Blinde Nätslor .. Hafwa nästan samma Dygder som Nätslor, effter the resolvera och åtskilia Bloden. IErici Colerus 1: 193 (c. 1645). De i kroppen stående vätskor resolverade sig igenom urin, så at svullnaden merendels gick sin väg. VetAH 1750, s. 187. Et .. Balsamicum, som .. resolverar det tjocka varet. Bruno Gumm. 122 (1762). Auctor (dvs. M. Akenside) har .. resolverat en smärtsam upsvällning bakom Örat .. med bruket af Mercurio corrosivo. Martin Bensj. 351 (1782). Inflammation (i öronspottkörteln) har .. oftast ett lindrigt förlopp och fördelas (resolveras) snart. Lundberg HusdjSj. 341 (1868). Tholander Ordl. (c. 1875; refl.). — särsk.
α) [jfr nylat. resolventia, n. pl., fördelande medel] i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om (läke)medel o. d.: fördelande (se FÖRDELA 4 a); äv.: lösande (se LÖSA 19 slutet). Schützercrantz 1Förlossn. 255 (1785). VetHLäk. V. 1: 3 (1797). Resolverande medel, (dvs.) lösande medel. Dalin (1855). KonvLex. (1864).
β) i utvidgad anv., ss. refl. l. i pass. med intr. bet., om sjukdom l. feber o. d.: ge med sig; (för)-ändra sig; äv. opers.; särsk. i uttr. resolvera sig till l. i ngt, (ge med sig o.) övergå i ngt, (för)-ändra sig till ngt, resolveras till ngt, övergå i ngt, (för)ändras till ngt; jfr FÖRDELA 4, LÖSA 12 d α. VDAkt. 1731, nr 228 (: resolveras til). En bröstsjuka, som til slut hade resolverat sig til Aposteme i lungorna. SvMerc. 3: 234 (1757). Sjukdomen resolverade sig emot aftonen i stark upkastning och diarrhée. Calonius Bref 2 (1793). Tala kunde han inte, ty så full var munnen stoppad (med tobak, doppad i brännvin); ändtligen resolverade det sig; han föll i stark kräkning. Lilljebjörn Minn. 45 (1874). Feilitzen Wern. 112 (1874; om sårfeber).
c) oeg. l. bildl. (jfr b β).
α) mat. o. mek. med avs. på geometrisk figur l. talstorhet l. rörelse: upplösa l. förvandla l. uppdela (i delar l. komposanter); omräkna; utom i ssgn RESOLVERINGS-TABELL anträffat bl. i uttr. resolvera ngt (ut)i ngt. När thet förre Taal bliffuer förminskat .., så skal thet resolveras vthi the Deeler, aff hwilke thet sammansatt är. AJGothus ThesArithm. 25 (1621). Om den gifna rätliniga figuren hade flera än fyra sidor, så bör man resolvera henne uti flera än två trianglar. Strömer Eucl. I. 1: 59 (1744). König Mec. 22 (1752).
γ) (ålderdomligt, i sht i skildring av ä. förh.) med avs. på språklig produkt (sats, uttryck, ord, text, vers o. d., äv. språk l. författare): analysera (se d. o. b), redogöra för (ngt) med hänsyn till grammatisk (l. metrisk) struktur l. funktion l. bildningssätt l. böjning o. d.; äv. abs.; ss. vbalsbst. -ing stundom: satslösning. Græcæ Linguæ Professor plägar på cathedren resoluera een authorem Græcum effter Grammaticam Græcam. Annerstedt UUH Bih. 2: 2 (i handl. fr. 1655). Class. IV explicerade och resolverade cap. VI Marci. Schotte NyköpElLärovH 2: 19 (i handl. fr. 1737). Lärjungen .. (bör kunna) med säkerhet explicera och grundligt grammatikaliskt resolvera Tyska och Franska. Fryxell FörslUnderv. 17 (1823). Att examinera eller resolvera en vers, är .. att afdela densamma i pedes, men sedan, enligt uppgifna reglor, redovisa för hvarje stafvelses quantitet. Svedbom SvSpr. 176 (1824). S. k. ”resolvering” (”satslösning”, ”satsanalys”). SvFlicksk. 43 (1888). När vi .. fingo .. explikera en tio rader av den latinska texten och sedan resolvera vartenda ord. Lagergren Minn. 1: 289 (1922). Resolvera satser. Östergren (1936; angivet ss. mindre vanligt).
δ) med avs. på argument: analysera l. utreda (o. vederlägga); äv. i utvidgad anv., med avs. på fel: klarlägga l. uppvisa; äv. i uttr. resolvering på ngt, utredning av ngt, klargörande av ngt; jfr 3. (Opponentens) argument emottog primus Doctor Magister Haquinus Spegel. När han det widlyftigt hade resolwerat, swarade Doctor Micrander på det samma kortteligen. Wallquist EcclSaml. 1—4: 52 (1693). Resolvering eller grundelig uplösning på alt det som berör Arithmetiquen och Handelen uti Sverige. HWallersten (1743) hos Benzelstierna Cens. 207. En artikel i Lördagsbladet af Minerva, som resolverar ett misstag i zifferuppgifter af Frölich. Liljecrona RiksdKul. 207 (1840).
2) [jfr 1 c] (†) mat. med avs. på problem l. ekvation: lösa (se d. o. 15); äv. med avs. på ngt som man gm räkning söker få reda på: räkna ut; äv. allmännare: vid räkning komma till rätta med (ngt). Emedan rätt Winklige Trianglar lättare falla at Resolvera ty uprättas på bägge Sidor en rätt Winkel. Rålamb 1: 110 (1690; i geometriskt räkneproblem). Polhem Brev 166 (1722: resolvera .. æquationer). En ung man, hvilken på svarta taflan genom .. fluxionsmethoden resolverade kanongodsets innehåll. Wingård Minn. 5: 95 (1847). NF 13: 953 (1889).
3) (†) refl.: avge svar l. förklaring, ge besked, tillkännage sin mening; särsk. i uttr. resolvera sig (up)på ngt, beträffande ngt; stundom närmande sig l. övergående i 5 d. (Vi) bidie E(ders) K(ärlighe)t ville sich här opå (dvs. angående de tvistiga frågorna rörande vapnet tre kronor m. m.) medt thett fordeligeste och venligeste resolvere och förklare. G1R 29: 306 (1559). Att ther för(skriv)ne Tÿle Hampe och hans mederffuinger innen och på thenne dag sig icke för en sittiende rätt resoluerede och förclarede, widh huilket there the vtaf thesze twenne welkor wille bliffue, thå (osv.). 2SthmTb. 5: 129 (1576). Phrygius Föret. 31 (1620). Theszlijkes eskades fleere andre Församlingars Meening (angående kalvinismen), som åtskilleligen sigh resolverade. Schroderus Os. III. 2: 119 (1635); jfr 5 d.
4) [jfr motsv. anv. i fsv.] (numera bl. tillf., ålderdomligt, jur.) fatta beslut l. fälla utslag l. dom med avs. på (ngt), särsk. i fråga om ”resolution” (se d. o. 4 a β); avgöra (se d. o. II 2 b); äv. i förb. med en av prep. till inledd bestämning angivande den åtgärd som beslutas med hänsyn till ett mål o. d.; stundom svårt att skilja från 5. CivInstr. 52 (1635). Ryttmäst: Eberhards Supplique .. præsenterad Christianstad 2 Mart. resolverad ibidem 3 dito. Benzelstierna Cens. 37 (1738). Afgjorda mål (utslagsakter, resolverade akter). SFS 1903, nr 104, s. 7. Föredrogs och res(olverades) till vittnesförhör; påskrift utanpå kapprocken vid beslut om vittnesförhör. SoS 1907, s. 177. — jfr ORESOLVERAD.
5) [jfr 4] (i sht med ngt ålderdomlig prägel) besluta (se d. o. III); dels om (lagstiftande) församling, domstol, myndighet, regent o. d.: (med iakttagande av bestämda, lagliga former offentligt) fastställa l. bestämma (ngt, särsk. att ngt skall göras l. värkställas l. lända till efterrättelse o. d., äv. att göra ngt), besluta (se d. o. III 1), stundom: avkunna det utslaget (att osv.); dels (numera i sht ålderdomligt l. skämts.) allmännare l. bildl., om enskild person (l. grupp av personer o. d.): bestämma sig för l. fatta beslut om (ngt, särsk. att göra ngt l. att ngt skall göras), bestämma (ngt), besluta (se d. o. III 2), stundom: förklara (att osv.); äv. abs.; stundom svårt att skilja från 4. Hwad saker som med the mästa stemmer och röster warda resolverade och samtyckte, dem skole .. (handelskompaniets direktörer) ställa uti wärcket. Stiernman Com. 1: 668 (1615). Kongl. Cammar Collegium .. hafwer .. behagat resolvera .., det mig .. skulle bestås een skrifware till hielp. KlädkamRSthm 1676 A, s. 60. Än fans några huus och fourage, der Hans Maij:tt resolwerade hwila armén öfver den 16 (nov.). KKD 3: 6 (c. 1705). Sof på saken innan du resolverar. Serenius K 4 b (1734). (Hustrun hade) kort och raskt resolverat, att hon avskydde tobaksstank i hemmet. Carlsson 4711 64 (1921). Då badar jag inte i dag, resolverade jag. Wendt PensSkogsh. 15 (1922). Göta Hovrätt resolverade, att Åke Svensson och sju andra av sektens huvudmän .. skulle avföras till Danvikens dårhus i Stockholm. Moberg Utvandr. 15 (1949). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i sådana uttr. som resolvera om l. över l. (up)på l. (ut)i ngt, fatta beslut l. avkunna utslag beträffande ngt (jfr 4), förr möjl. äv. (i uttr. resolvera på ngt): avge svar l. ge besked beträffande ngt (jfr 3); förr äv. resolvera på ngn, fatta beslut angående ngn. På hwilken puncht (dvs. rörande den danska handeln på Ryssland) the Danske commisarier oss wänligen hafwe förklaret och resolweret efter som the wexelschrifter .. (som överlämnats) förklare och vtwiise. SvTr. V. 1: 69 (1591). Gustaf II Adolf 287 (1626: härvthinnen). Resolverades på någre adelige personer, som skulle blifva immatriculerade .. på Ridderhuset. RP 4: 137 (1634). BraheBrevväxl. II. 1: 1 (1638: der oppå). KulturbVg. 1: 110 (1673: Om). I fall Kronan är i saken delaktig, bör af det Collegio, som i saken resolverat, en afskrift sändas til Landshöfdingen. PH 7: 4868 (1759). AdP 1800, s. 1330 (: öfver). Resolvera .. på en ansökan. Sundén (1888).
b) (†) i uttr. resolvera till ngt (jfr c) l. till (att) göra ngt, besluta ngt l. besluta l. bestämma sig för ngt resp. att göra ngt; jfr d β. Bergv. 1: 81 (1637). Ther fienden icke kommer emot .. (amiralen), vthan resolverar tillgå defensive, .. kan (osv.). SvFlH 1: 516 (i handl. fr. 1644). När man sijr någon stå i betänkiande, om han wil resolvera til något gott eller icke; Då sägher man: At ähran och oähran dragas. Grubb 900 (1665). Spegel Dagb. 72 (1680: resolverade .. til at). GT 1788, nr 23, s. 2.
c) (†) i uttr. resolvera ngn till (ett straff), besluta att ngn skall undergå (ett straff), döma ngn till (ett straff). Executionen för dem, som blifwa resolverade till gatulopp. BtÅboH I. 10: 115 (1654).
d) (†) refl.: besluta sig; bestämma sig; fatta (sitt) beslut; särsk. i uttr. resolvera sig att göra ngt, besluta sig (för) att göra ngt, äv. övergående i bet.: våga sig på att göra ngt. RARP 1: 94 (1629). (Rikskanslern) Betackade Ständerna på Kongl. M:ttz wäg(na)r, att dhe snart och wäl haffwa sigh resolverat. 1BorgP 39 (1660). Ändock dhe 2 skeppen innom en stund hinte osz, hade wij likwäl kommit så när under landet, att dhe intet resolverade sig att attaquera osz. SvBrIt. 1: 2 (c. 1700). (Pontoppidan) träffade .. en viss Officier, som .. frågade, om han kunde resolvera sig at blifva Krigspräst? Rydén Pontoppidan b 2 a (1766). Jungberg (1873). jfr: Dhe måste .. straxt resolvera sigh man neij eller ia, at man kan rätta sigh dhereffter. Carl XII Bref 311 (1704). särsk. i vissa uttr.
α) resolvera sig (up)på ngt, fatta beslut l. avkunna utslag beträffande ngt (jfr 3); resolvera sig på ngn, besluta att utse ngn, bestämma sig för ngn. Gustaf II Adolf 208 (1624). Högmåhls-saker och dommar .., som bättre och fulkomligare måste ransakas, för än Hoffrätten sig ther på resolvera kan. Schmedeman Just. 270 (1647). BrinkmArch. 1: 29 (1671). (De) resolverade .. sigh eenhälleligen .. på .. Jonam Orebrogiensem (ss. efterträdare till den till hovpredikant befordrade kyrkoherden P. Steuchius). SträngnDP 11/1 1645; jfr Hagström Herdam. 1: 295 (1897).
β) resolvera sig till ngt l. till (att) göra ngt, besluta l. bestämma sig för ngt resp. att göra ngt. Schroderus Os. III. 2: 27 (1635). R: Cantzeleren begärede .. att dhe ändeligen skole resolvera sigh till Jaa eller Nej. RARP 3: 59 (1638). (De) hafva .. resolverat sig till skicka 1 eller 2 (man) af hvarje Socken till Stockholm. HSH 1: 221 (c. 1750). Hvad är det värdt att predika för den som aldrig kan resolvera sig till något? Tegnér (WB) 4: 327 (1823). ÖoL (1852: till att).
γ) resolvera sig om ngt, besluta sig för l. beträffande ngt. Hastigt och medh een Snarheet resolverar .. (den onda kvinnan) sigh om en Ting, och vthi itt Ögnebleck förandrar hon sin Mening. Schroderus Albert. 3—4: 323 (1638).
Särsk. förb.: RESOLVERA OM. (†) till 5: ändra beslut. Kempe FabritiiL 42 (1762). CGLeopold (1805) i 2Saml. 9: 60.
Ssg: (1 c α) RESOLVERINGS-TABELL. [jfr t. resolviertabelle] (†) = resolutions-tabell. Jungberg (1873).
Spoiler title
Spoiler content