publicerad: 1958
RIDDARHUS rid3ar~hɯ2s, n.; best. -et; pl. =.
1) hus med samlingslokaler m. m. för (ombud för) ett lands adel; särsk. (i sht i sg. best.) om sådant hus i Sthm för den svenska adeln (l. i Helsingfors för den finska adeln); jfr RIDDARE 2 o. HUS 7. Stiernman Riksd. 780 (1625). Riddare-Huset, som .. wid år 1628 är begynt upbyggias. Rüdling 87 (1731). Det till Riddarhus utsedda rum. AdPLandtdBorgå 1809, s. 1. På Riddarhustorget reste sig det elegantaste (stockholmspalatset) af dem alla, nämligen Riddarhuset. Wrangel TessPal. 2 (1912). Riddarhuset, som uppförts år 1860 för att tjäna den finländska adeln som eget hem. Estlander 11Årt. 1: 192 (1919). — särsk. bildl., med anslutning till RIDDARE 4. Också vi (frimurare) hafve ett riddarhus, der våra oprydda vapensköldar omskyggas af korsets heliga fana. Valerius 2: 257 (1840).
2) om (i sht den svenska l. finska) adeln ss. korporation; äv. allmännare: adel; äv. bildl.; jfr HUS 7 d. (G. Oxenstierna) hade förestådt Ridderhuset och dess direction förwalttet. RARP 1: 147 (1631); jfr 1. Gud, i sitt majestät, har ock ett Riddarhus vid sin sida. Almqvist Col. 91 (1835). Medlemmarne af .. (Finlands) Ridderskap och Adel äro immatrikulerade eller inskrifne å finska Riddarhuset. Palmén JurHb. 315 (1859); jfr 1. De djerfva ättlingar af våra fäder, / Från hvilka halfva verldens kungar stamma / Och hela verldens halfva riddarhus. BEMalmström 6: 268 (1864). — särsk.
a) (före representationsreformen 1866) koll., om representanter för den svenska adeln ss. ett av de fyra stånden i riksdagen. RARP 3: 227 (1642). Om riddarhuset (vid riksdagen i Gävle 1792) vidhöll sin hållning från 1789. Tegnér Armfelt 1: 432 (1883).
b) (numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv., om de svenska johanniterriddarnas sammanslutning. 2SvUppslB 14: 1262 (1950).
Ssgr (i allm. till 2): (1) RIDDARHUS-ARBETSKARL~102, äv. ~200. (numera bl. tillf.) man som deltager i byggnadsarbete o. d. på riddarhuset. BoupptSthm 1669, s. 1334. —
(1, 2) -AVGIFT~02, äv. ~20. avgift för underhåll av riddarhusbyggnad m. m. vilken erlägges av svenska adelsmän som äro mantalsskrivna inom riket, ha nått myndig ålder o. betala inkomst- o. förmögenhetsskatt; äv. om avgift för introduktion på riddarhuset. 2RARP 5: 526 (1727; om introduktionsavgift). Linde Kam. 467 (1867). —
-BETJÄNT. (numera bl. ngn gg) hist. jfr betjänt, sbst. 2 b α RARP V. 1: 250 (1654). AdP 1800, s. 220. —
-BOK; pl. -böcker. (om ä. förh.) bok för anteckningar om influtna avgifter l. ekonomiska bidrag till riddarhuset. RARP 2: 27 (1633). Cremer hade inschrifvit i riddarhusboken för sig och sin broder 50 Rdr til Riddarehuset, som icke eens hafver præsenterat sig eller sit bref på Riddarhuset, mindre introducera[t]s. RARP 9: 138 (1664). —
-BOKHÅLLARE~0200. äldre titel för bokhållare (se d. o. 1 a) vid riddarhuset. RARP V. 1: 251 (1654). SvRiddAdKal. 1955, s. VIII. —
(1) -BÄNK. om bänk i stora salen i riddarhuset i Sthm. Törneros Brev 2: 320 (1833; uppl. 1925; bildl.). —
-BÖTER, pl. (om ä. förh.) böter stadgade för överträdelser av adelns privilegier l. för förseelser mot riddarhusets ordningsregler o. d. RARP V. 2: 181 (1655). —
(2 slutet) -DEMOKRATI. (om förh. under frihetstiden)
1) om majoritetsvälde inom riksdagsadeln; jfr demokrati 1. Sedan 1734 sluten omröstning infördes, var vägen beredd för riddarhusdemokratiens genombrott. Toijer SvRiksd. 32 (1935).
2) om lågadeln i egenskap av den talrikaste klassen inom riksdagsadeln; jfr demokrati 3. Hattarne, hvilkas välde var grundadt på riddarhusdemokratien. 2VittAH 26: 253 (1869). —
-DIREKTION. av adeln utsedd styrelse med uppgift att jämte adelsmötet ss. ridderskapets o. adelns värkställande organ företräda denna (i sht i praktiska o. ekonomiska angelägenheter). Henel 1729 163 (1730). Före lagtima adelsmötes slut utser ridderskapet och adeln en riddarhusdirektion. Sidenbladh Hb. 251 (1894). —
-DIREKTÖR. (om ä. förh.) om var o. en av de från början klassvis utsedda medlemmarna av riddarhusdirektion; jfr direktör 2 f. Stiernman Com. 5: 857 (1700). InstrRiddDir. 1866 8 (1896). Staf PolisvSthm 412 (1950; om förh. 1834). —
(2 slutet) -ELEKTOR. (förr) av riksdagsadeln utsedd elektor som hade att deltaga i val av ledamöter av ståndets representanter i riksdagsutskott. De Geer Minn. 1: 136 (1892). —
-FISKAL. om förh. före 1884: (titel för) tjänsteman vid riddarhuset med uppgift att fungera ss. åklagare mot medlemmar av adelsståndet (o. ss. dess ombudsman sörja för ordningens upprätthållande bland ridderskapet o. adeln under riksdagsarbetet), inkassera avgifter o. böter m. m. RARP V. 1: 248 (1654). De Geer Minn. 1: 57 (1892; om ä. förh.). —
(2 slutet) -FULLMAKT~20, äv. ~02. (om ä. förh.) fullmakt att ss. representant för adlig ätt närvara vid riksdag o. deltaga i dennas arbete. AB 1865, nr 222, s. 3. —
-GENEALOG. (titel för) genealog som svarar för förande av riddarhusets stamtavlor. FinBiogrHb. 1915 (1902). SvRiddAdKal. 1948, s. VIII. —
-GENEALOGI. gm riddarhusets försorg upprättad genealogi (se d. o. 1) för adelssläkt introducerad på riddarhuset. Rosman BjärkSäb. 1: 310 (1923). —
(1, 2 slutet) -GÅNG. (†) (ngns) besök på riddarhuset för bevistande av sammanträde med riksdagsadeln. Ekeblad Bref 1: 175 (1652). (Det) hålles så strängt med riddarhusgång, att man får icke bli borta en gång, efter adelen är så ringa. Därs. 2: 177 (1660). —
-KADETT. (förr) adlig kadett som vid krigsskola innehade plats förbehållen adelsmän o. som utsågs av riddarhusdirektionen. KrigVAT 1855, s. 350. —
-KANSLIST. (i sht äldre titel för) kanslist vid riddarhuset. SthmHCal. 1761, s. 70. SvRiddAdKal. 1957, s. VIII. —
-KASSA. om en av de fonder (urspr. bildad för riddarhusbyggnadens uppförande) som tillhör o. förvaltas av riddarhuset. HSH 34: 428 (c. 1730). Sidenbladh Hb. 252 (1894). —
-KASSÖR. äldre titel för kassör vid riddarhuset. InstrRiddDir. 1920 22 (1929). —
(2 slutet) -MAJORITET. (om ä. förh.) majoritet (se d. o. 2) bland riksdagsadeln. Beskow (1851) i 3SAH XXXVIII. 2: 35. —
-MANUFAKTURI(ET). (om ä. förh.) av riddarhuset ägt manufakturi. Riddarhusmanufacturiet, såsom det älsta och största af ylle fabriquerne här i staden. HallManufBerSthm 1740, § 16. —
-MATRIKEL. på riddarhuset förd o. förvarad bok med förteckning över introducerade adelsätter. Snellman Gift. 2—3: 6 (1842). —
-NUMMER. jfr nummer 5 b; äv. symboliskt för adelsvärdighet. MinnSvNH 11: 228 (1872). Äreställen och riddarhusnummer. Hjärne K12 17 (1902). —
(2 slutet) -OPPOSITION. (om ä. förh.) opposition bland riksdagsadeln mot härskande politik. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 40 (1815). JGRichert (1839) hos Warburg Richert 1: 343. —
-ORDNING. samling av bestämmelser bildande en ståndsförfattning som reglerar ridderskapets o. adelns organisation o. värksamhet (särsk. i Sverige, före representationsreformen 1866 i sht dess deltagande i riksdagsarbetet). RP 3: 26 (1633). Ridderskapet och adeln, hvars riksdagsarbete ordnades genom en riddarhusordning af 1626. Schybergson FinlH 1: 420 (1887). Riddarhus-ordningen, som fastställes af Konungen samt ridderskapet och adeln gemensamt, bestämmer huru ridderskapet och adeln må sammanträda, för att om sina gemensamma angelägenheter besluta. SFS 1894, nr 24, s. 12. FFS 1918, nr 156, s. 11 (om finska förh.). —
(2 slutet) -PROCESS. (†) vid riksdagen närvarande adelsmäns tågande till o. från rikssalen vid riksdagens öppnande o. d.; jfr process, sbst.2 RARP 2: 167 (1635). —
-RÄKNING. (†) om räkenskaper avseende förvaltning av riddarhusets medel; jfr räkning 1 b, c. RARP 7: 83 (1660). Sedan uthnembdes the, som skulle öfversee riddarhuusräkningarne. Därs. 9: 3 (1664). Proponerade Hr Landtmarskalken at få dimission til at underskrifva riddarhusräkningen. Därs. 117. —
-SEKRETERARE. (titel för) den numera främste tjänstemannen vid riddarhuset, med ursprunglig uppgift att föra protokoll vid ridderskapets o. adelns riksdagsförhandlingar (efter ståndsriksdagens avskaffande vid adelsmötet), sedermera även att tjänstgöra ss. riddarhusets ombudsman o. chef för dess förvaltning m. m. RARP 4: 342 (1650). SvRiksd. I. 3: 489 (1933). —
(2 slutet) -SPISNING. (†) festlig måltid på kungl. slottet till vilken konungen inbjöd riksdagsadeln. HovförtärSthm 1769, s. 1813. —
-STIPENDIUM. stipendium som utdelas ur riddarhusets fonder till mindre bemedlad adlig studerande vid svensk högskola. AdP 1828—30, 17: 313. Krusenstjerna Fatt. 2: 399 (1936). —
(1, 2) -TALARE. särsk. (om ä. förh.) till 1, 2 slutet, om riksdagstalare på riddarhuset. Crusenstolpe Mor. 3: 262 (1841). —
-UTSKOTT~02, äv. ~20. av ridderskapet o. adeln utsett utskott (med uppgift att under ståndsriksdagens tid förbereda ärenden som uteslutande rörde ridderskapet o. adeln ss. stånd, efter representationsreformen särsk. att bereda o. för adelsmöte framlägga ärenden som icke remitterats till särskilda utskott); jfr -deputation. AdP 1786, s. 12. FFS 1919, nr 67, s. 1 (om finska förh.). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content