[sv. dial. ringla, dingla fram o. åter; jfr t. dial. ringeln, röra sig hit o. dit; av ovisst urspr.; ordet kan vara identiskt med RINGLA, v.1 (jfr d. o. 5) l. (liksom RINGLA, v.3) bildat till RINGA, v.3; möjl. dock sammanhörande med RANGLA, v.1]
(†) i uttr. ringla med fötterna, dingla med fötterna, röra fötterna hit o. dit; jfr RINGA, v.3 7. Thet står Ohöffweligit at slängia armarna, göckla medh Fingren, ringla medh Fötterna. Hambræus Erasmus C 3 b(1620; lat. orig.: vacillare pedibus).
