publicerad: 1959
ROM rom4, äv. rωm4 (l(äs) råmm Weste; rå'mm Dalin; rom4 säll(an) rωm4 LoW (1911)), sbst.2, r. l. m.; best. rommen; äv. RUM rum4 l. med mer l. mindre genuint eng. uttal, sbst.2, r. l. m.; best. rummen.
Ordformer
(rom (rhom, romm) 1758 osv. romb c. 1809. rome 1797. room 1837—1845. rum (rhum, rumm) 1711—1958. råm (råmm) 1797—1855)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. rom, holl. o. t. rum; av eng. rum (varav äv. fr. rhum); av omtvistat urspr. — Jfr ROMARE, sbst.2]
spritdryck framställd (särsk. i Västindien) gm jäsning av sockerrör l. av melass från rörsockertillvärkning o. destillation av den därvid erhållna produkten, sockerrörsbrännvin; äv. om imitation av denna spritdryck. Lagerberg Dagb. 124 (1711). Det var just en söndag vid bordet, / Då Rådman tömt råmmen i båln. Lenngren (SVS) 2: 328 (1798). (Han) kom tillbaka hvarje afton klockan sex för att dricka te med rom. Wester Aksakov Fam. 241 (1911). Bolin VFöda 339 (1934). — jfr FASON-, JAMAJKA-ROM.
-BUTELJ. —
-ESSENS. [jfr t. rumessenz, eng. rum essence] essens (bestående av utspädd ananasolja) använd för framställning av imitation av äkta rom. Åstrand 2: 232 (1855). —
-FLASKA. —
-KULÖR. sockerkulör använd till färgning av alkoholstarka spritdrycker, särsk. rom. LAHT 1886, s. 319. —
-LASSE, r. l. m. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) jfr lasse, sbst.2 2 c. NNisse 1892, nr 20, s. 1. —
-PUDDING. kok. pudding med rom l. romessens ss. smaksättande ingrediens. Hellman Kokb. 395 (1896). —
-PUNSCH. [jfr t. rumpunsch, eng. rum punch] (nästan bl. om ä. förh.) punsch vari rom ingår ss. ingrediens. ÅbSvUndH 34: 102 (i handl. fr. 1850). Leufvenmark Vin. 2: 19 (1870). VerdS 73: 38 (1898). —
-TODDY. [jfr eng. rum toddy] toddy på rom. Leufvenmark Vin. 2: 35 (1870). Larsson MorbrJ 9 (1955). —
Spoiler title
Spoiler content