publicerad: 1959
ROSTA, v.3 -ade.
Ordformer
(hrosta c. 1730. rosta (rå-) 1690—1792)
Etymologi
[sv. dial. rosta; jfr dan. roste, lägga halm l. (mäskat) malt i rostkar, mäska, nor. roste, nor. dial. rosta, mäska malt till bryggning; avledn. av ROSTE, sbst.3]
(†)
1) iordningställa roste (se ROSTE, sbst.3 1). Tag mogna Enebär .., stampa dem sönder, giör en mäskning i en så, tunkar, eller som satsen är, råsta deruti som til en bryggning, lägg så de stampade Bären deruppå (osv.). Salander Gårdsf. 36 (1727, 1758).
2) sila l. filtrera mäsk genom roste (se ROSTE, sbst.3 1); äv. med obj. betecknande vad som urlakas (med vatten) o. silas i rostkar; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om vört: som passerat genom roste. Men när man på det gemena maneret råstar, lägger man Maltet uthi Gäl-Karet, och giör Råsten uthi ett annat Kar. Rålamb 13: 75 (1690); möjl. till 1. Humlelagen måste .. kaller, läggas uti hrostade vörten. Broman Glys. 3: 123 (c. 1730). Enbärs Sirop .. ärhålles, när (en-)Bären lätt krossade .. rostas med kallt vatten, hvilket tvänne gånger skal löpa genom rosten. Fischerström 4: 192 (1792).
Ssgr, se roste, sbst.3 ssgr.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content