ROTE, sbst.2, r. l. m.; pl. -ar (ÅngermDombRenov.).
Ordformer
(rootar, pl. 1649. rotha 1649 (: för .. Rotha))
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med ROTE, sbst.1; jfr särsk. d. o. 4, 6]
(†) om var o. en av de delar vari en väg var uppdelad med hänsyn till underhållsskyldighet (möjl. urspr. med underhållet av varje sådan sträcka åvilande en grupp hemmansägare). Allmenne wägar och Broer hafwa oferdighe och icke Laghgildhe befunnitz nähr som wäghasynen gångin och hullin ähr; Altså ähre dee som samma Wägar och Broer hadhe bordt byggia, Saakfältte — 3 m(ark)er för huar Rotha heller Stycken, sampt Broer. ÅngermDombRenov. 1649, fol. 443 b. Oloff Oloffsson i Blåwich 4 Rootar 12 m(ark)er. Därs.
