publicerad: 1959
ROTESKAP rω3te~ska2p, förr äv. ROTENSKAP l. ROTTERSKAP, n. (Balck Musæus Bb 4 a (1596) osv.) ((†) r. l. m. Hiärne Berghl. 439 (1687)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = ((†) -er Balck Musæus Q 2 b (1596), BergskollReg. 1675, s. 669).
Ordformer
(rote- (-oo-) 1535 osv. roten- (-th-, -nn-) 1531—1779. rotten- (-nn-) 1590—1596. rotter- 1641. -schap 1544—1566. -skafft 1535. -skap 1531 osv. -skiap 1590)
Etymologi
[fsv. rotaskap, rotskap, n.?, y. fsv. rotanskap, rotenskap, n., skara, parti, sammansvärjning; jfr ä. d. rodeskab (i bet. 2); avledn. av ROTE, sbst.1, möjl. delvis med anslutning till ROTA, v.4; formerna med roten- l. rotten- ss. förled torde bero på ombildning efter vissa andra ord på -skap (jfr FÅNGENSKAP, KÖPENSKAP, RÄKENSKAP)]
1) (förr) motsv. ROTE, sbst.1 4, om var o. en av de (under)avdelningar i vilka bärgsmän vid en gruva indelades o. vilka i tur o. ordning bearbetade olika brytningsplatser i en gruva, rote; äv. koll., om sammanfattningen av rotarna vid en gruva l. om förhållandet att bärgsmännen (vid en gruva osv.) voro organiserade i o. arbetade i rotar. Uthi Sylldtrumsbodtn på veggen går rooteskapet ådt Måns Nilssons grufva. OxBr. 11: 240 (1645). (Bärgskollegium) stifftar och förordnar, att bemelte Rothe karlar här effter icke .. hwar för sigh .. grufworne brenna skole, uthan vppå bergzwijs, medh wisse Rothenskaper och Pargångar. BergskollReg. 1675, s. 669. Vid Persberg kom ingen Rotering i stånd, ehuru K. Bergs-Collegii Bref, 1701 d. 5 Dec., anbefalde Bergmästaren at där .. inrätta Rotenskap. Fernow Värmel. 653 (1779). Arrendekontraktet sades upp (år 1685), och roteskapet upplöstes. Ström HällefGrythBergsl. 143 (1956).
2) (†) motsv. ROTE, sbst.1 13, 14: sammansvärjning, sammangaddning, myteri; särsk. dels i uttr. binda sig tillsammans l. förbinda sig (ut)i roteskap, sammansvärja l. sammangadda sig, slå l. bjuda sig (ut)i roteskap, ingå sammansvärjning l. (inlåta sig på att) göra myteri o. d., dels i uttr. göra roteskap (emot l. över ngn), sammansvärja l. sammangadda sig (mot ngn); jfr ROTERA, v.2 9. Forbinna sigh j rotenskap. G1R 7: 393 (1531). Göre myterij eller roteskafft. Därs. 10: 49 (1535). Därs. 28: 268 (1558: haffve .. bundeth sig udi rotenskap tilsammens). HH XIII. 1: 239 (1566: slaget sigh i rothenschap). Sammaledes förbiude wij och alle .., att the icke skole biuda sigh uthi Rotenskap, twå, tre eller fyra emoth wår Hoffmarskalck. Schmedeman Just. 92 (1590). Dee hafua giordt Rotterskap öfwer honom. ÅngermDomb. 1641, fol. 167. PrivBergsbr. 1649, 3: mom. 19 (: giör Rotenskap emoot honom).
3) (†) motsv. ROTE, sbst.1 14 slutet: religiöst parti; sekt; äv. om konventikel. Påwedömet, sampt alla andra Rottenskaper. Balck Musæus Q 2 b (1596). Thet fördömda Rotenskapet Jesuiter. Därs. Bb 4 a. Så skal och alle Secteriske och Partieske förbiudas, hafwe någon til sin Gudzdyrkning, Samqwemd eller Rotenskap, vthi sine egne huus eller andre rum. Chesnecopherus Skäl N 2 b (1607).
Ssg (till 1): ROTESKAPS-GRUVA. (†) gruva som brukades av roteskap. Johansson Noraskog 3: 271, 272 (i handl. fr. 1684).
Spoiler title
Spoiler content