[jfr dan. o. nor. rotte; av lt., t. rotten, till lt. rote resp. t. rotte, skara, flock, etymologiskt identiskt med ROTE, sbst.1 — Jfr BEROTA, v.2,FÖR-ROTA]
refl.: samla l. flocka sig; särsk. om samling av personer i syfte att konspirera l. göra uppror l. myteri l. motstånd mot ngn l. ngt o. d.: sammangadda sig o. d.; numera bl. i särsk. förb. o. ssgr. Then fåkunnige meenige Hopen .. rotade sigh vthi stoora Hopar, grepe til Swärds och .. plåghade Vngern medh Mord, Rooff och Brand. Schroderus Os. III. 1: 24(1635). Sedan .. (de svärmande bina) begynna byggia och rota sigh, kunde the (osv.). IErici Colerus 2: 102(c. 1645). Jag har hört och funnit med bekymmer, / Att folket rotat sig i hat och ifver / Mot Biskop, Prester och den Christna tron. Nicander 2: 437(1820). Dalin(1855). jfr: Oxenstjerna. Våra grannar .. synas .. vilja sammanrota sig. Konungen. Rota må de. Börjesson C12 42(1858).
Särsk. förb. (ngt arkaiserande l. vard.): ROTA IHOP10 04, äv. HOP4 l. TILLHOPA040 l. 032. refl., i uttr. rota sig ihop l. ihop sig. G1R 15: 366(1543). Och rottade Bönderne (i Estland) sig tillhopa 1343 med et obeskrifveligt raseri emot alt, som hade namn af Tysk. Lagerbring 1Hist. 3: 389(1776). De rota sig hop som myror i askhögarna. Topelius Vint. I. 2: 360(1860, 1880). Moberg Rid 256(1941). —
SAOB
