SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
RUBELLAN rub1ela4n l. 1b-, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. o. eng. rubellan; till lat. rubellus, rödaktig, sammanhörande med ruber, röd (se RUBRIK)]
miner. benämning på en brunröd form av biotit. ASjögren Min. 160 (1865). 2NF 23: 1060 (1915).
Spoiler title
Spoiler content