SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
RUBELLIT rub1eli4t l. 1b-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. rubelit)
Etymologi
[jfr t. rubellit, eng. rubellite; till lat. rubellus (se RUBELLAN)]
miner. om (varieteter av) röd l. rödaktig turmalin (använd ss. prydnadssten), siberit. FKM 4: 108 (1815). 2NF 33: 1161 (1922).
Spoiler title
Spoiler content