SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
RUDENTUR, r. l. f.
Etymologi
[jfr eng. rudenture; av fr. rudenture, till lat. rudens (se RUDENTERAD)]
(†) prydnad i form av en utsirad stav varmed nedre delen av en kannelyr fylles. Sturtzenbecher (1805).
Spoiler title
Spoiler content