publicerad: 1960
RYSCH ryʃ4, n. (Berg osv.), äv. r. l. m. (KonstNyhMag., Auerbach (1913)); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. = (Idun 1888, Modev. s. 5, osv.), äv. (numera företrädesvis ss. r. l. m.) -er (SAOL (1900), Hirn).
Ordformer
(ruche 1819—1893. rysch 1856 osv.)
Etymologi
[jfr d. ruche, rysch, lt. rüsch, t. rüsche; av fr. ruche, eg. om veckad tygremsa o. d. som till formen liknar l. påminner om en bikupa; etymologiskt identiskt med RYSSJA, sbst.2]
rynkad l. (tätt) veckad remsa av fint tyg l. av spets, använd ss. prydnad, i sht (ss. besättning vid hals o. på ärmar) på klänning l. blus l. på hatt; jfr KRÅS, sbst.3 1, o. PLISSÉ. Underklädningen .. (är) garnerad med en ruche (en fyllig garnering) af tyll. KonstNyhMag. 1: 40 (1819). (På nåldynan sättes) ett rysch af taftsband i motveck. Berg Handarb. 56 (1873). Bindmössa med ryscher. Hirn Dimnet Brontë 17 (1927). Rysch säljes .. metervis och tillverkas av crêpe de chine, georgette, tyll och spets. Varulex. Beklädn. 262 (1945). — jfr ATLAS-, BAND-, BLOND-, SKUM-, SPETS-, TAFT-, TYG-, TYLL-RYSCH.
-FORMIG. Gröna och röda band lagda ryschformigt .. kring (hatt-)kullen. SvD 3/6 1923, Söndagsbil. s. 6. —
-ROSETT. rosett av rysch. Hårklädsel m(ed) stora, grå ryschrosetter vid öronen o. nedhäng(ande) grå band. Kjellin Troili 2: 218 (1917; i beskrivning av oljeporträtt fr. c. 1850).
Avledn.: RYSCHA, v. vecka (en tygremsa o. d.) till (ett) rysch; särsk. i förb. ryscha ihop 10 04, vecka ihop till (ett) rysch. Vackert ryschad tyllkrage. KatalÅhlénHolm 37: 38 (1916). Att ryscha ihop en vit spetskrage. Hertha 1951, nr 5—6, s. 38. —
RYSCHIG, adj. om kvinna l. stil, tidevarv o. d.: som är (rikligt) försedd med rysch resp. kännetecknas av rysch. I pudrad och ryschig rokoko. Sörensen Hollywood 124 (1932). Något så bedårande pastellfärgat, ryschigt och sött som Kerstin Hesselgren. Idun 1953, nr 20, s. 12.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content