[av t. krause (med utbyte av au mot å), till kraus, krusig (se KRUS, adj.)]
1) (i sht i fråga om ä. förh.) rynkad l. veckad remsa av fint tyg l. av spets, använd ss. prydnad (vanl. ss. kantning vid hals o. på ärmar) på kvinnodräkt, förr äv. på mansdräkt; jfr KRUS, sbst.2 2 a.Ihre(1769). Bellman (SVS) 1: 208(c. 1775, 1790). Den .. öppna fracken lemnade rum för ett stärkt och krusadt krås, som pryddes med en eller flere nålar. HLilljebjörn Hågk. 1: 13(1865). Svart (dam-)klädning urringad i fyrkant, med hvitt krås och Maria-Stuartskrage. Strindberg Hems. 78(1887). Korta .. ärmar med vida krås. Sömnadsb. 503(1915). — jfr ARM-,BRÖST-,HALS-,HAND-, NACK-KRÅS m. fl.
2) [jfr t. krause, tuppkam] (i vissa trakter, mindre br.) om ”skägget” o. kammen på tupp l. kalkon. Serenius(1741). Bellman Gell. 84(1793). På sophögen i byn / en stolt kalkontupp stod, med kråset rest mot skyn. Unge Rappe 24(1835). Meurman(1846). — jfr TUPP-KRÅS.
Ssgr (till 1): KRÅS-DUVA, f. l. r. (i fackspr.) duva med kråsliknande bildning av mjuka, glesfaniga, böjda fjädrar framtill på hals o. bröst. Wirén ZoolGr. 1: 179(1896). —
-HAJ, m. l. r. zool. haj av familjen Chlamydoselachidæ (som kännetecknas av en kråsliknande förlängning av gälskiljeväggarna); i sht (äv. i uttr. ålformiga kråshajen) om arten Chlamydoselachus anguineus Grmn.; i pl. äv. ss. benämning på ifrågavarande familj. Stuxberg Fisk. 66(1894). 4Brehm 12: 685(1929). —
SAOB
