publicerad: 2002
TAFT taf4t, r. l. m. l. f. (G1R 8: 350 (1533) osv.) l. n. (HH 1: 21 (1543) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -er (KlädkamRSthm 1710 C, s. 344, osv.) ((†) = Heidenstam Vallf. 174 (1888)).
Ordformer
(etaft 1761. tafeta 1716. taff 1546 (: ssijden Taff). taffet 1670 (: Skarlakans taffelbandh; felaktigt för taffetbandh)—1928. taffeta 1906—1935. taffetas 1776—1928. taffeter, pl. 1720—1731. taffs- i ssgr 1636 (: taffs föreklädhe)—c. 1660 (: taffs lapp). tafft (tt-, -th, -tt) 1533—1896. tafftes- i ssgr 1661 (: Tafftes ströflingar)—1745 (: tafftes förkläde). taffz- i ssg c. 1672 (: Taffzhimmel). tafs- i ssgr 1675 (: tafskanter)—1800 (: tafs-galadräkt). taft (-tt) c. 1550 osv. tafta- i ssg 1673 (: Tafta Roÿal). taftes- i ssgr 1666 (: Taftes Bandh)—1739 (: taftesband). tafz- i ssgr 1669 (: Tafz Ornegåtz Hufwor)—1675 (: tafz wantar). tapt (-tt) 1548—1563. tapz- i ssg 1543 (: Tapz Tröija). thafft (-tt) 1552—1565)
Etymologi
[jfr ä. d. taffet (d. taft), nor. taft, mlt. taft, (t. taft, taffet), mnl. taftaf (nl. taf), eng. taffeta; av fr. taffetas l. it. taffettà, av turk. tafta, ytterst av pers. tāfta, substantivering av tāfta, p. pf. av tāftan, draga, spinna, väva; möjl. till den rot som äv. föreligger i TEMPEL (jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)). — Jfr TAPET]
1) om jämförelsevis lätt o. frasande, ofta glansigt tyg, i sht av siden, vävt i tuskaft o. ofta med tät varp; äv. i pl., om slag l. kvalitet l. längd l. stycke av sådant tyg; jfr KAFFA 1. Persisk, italiensk, fransk, spansk, ostindisk, förr äv. indiansk taft. Almquist CivLokalförv. 3: 150 (i handl. fr. 1540). Allenast må (på avliden vid jordfästning) tillåtes en myssa aff Sammet, Attlask eller Taft för dhe förnämligare, män af slättere Tyg för dhe ringare. HSH 31: 71 (1661). En sal och några rum .. wäl inredde och beklädde med rödt taft och kläde. Dalin Hist. III. 1: 348 (1761). Al ting är sig olikt nu, / Andra tyger, andra seder; / Tunna tafter, liten heder / Så hos Flicka som hos Fru. Lenngren (SVS) 2: 154 (1795). Frasande taft, blänkande paljetter kombinerade mycket 80-talsmässigt. FeminaMånMag. 1983, nr 12, s. 54. — jfr AVIGNON-, BAJADÄR-, FLORANGS-, FODER-, GYLLEN-, PEKIN-, REGAL-, SIDEN-, SINDAL-TAFT m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. enkel l. dubbel taft, om taft vävd med enkla resp. dubbla inslagstrådar. Jtem tu stycker dubbell tafft, thet ene huit thet andra rött. G1R 8: 350 (1533). Taft .. (dvs.) et tunnt, fint, tätt och gliande Sidentyg, hwaraf gifwas .. Enckla eller Dubbla tafter. Orrelius (1797). Enligt kontrakt med ”trofémålaren” Joh. Wickman .. skulle .. (fanorna) blifva af citrongult, godt, dubbelt taft, som målades med Södermanlands vapen. CSnoilsky i 3SAH 14: 45 (1899).
b) (förr) om taft som behandlats för särskilt ändamål. Sidenstrumpor, Waxduk och gummeradt Taft, med undantag af sådant som nämnes bland medicinal-waror (får endast införas till vissa hamnar i ryska riket). SPF 1823, s. 256. På äldre luftpumpar användes ofta s. k. taftsventiler, hvilka helt enkelt åstadkommas på det sätt, att öfver öppningen .. fastknytes en remsa af vaxadt taft. Fock 1Fys. 162 (1853). (Sv.) vaxadt taft, (eng.) oiled silk. Björkman (1889). — särsk. (förr) om taft som användes för medicinskt ändamål; anträffat bl. i ssgrna DRAG-, GIKT-TAFT.
c) (förr) om ett slags sjal l. halskläde av sidentaft. I Alfta bars (av kvinnor i sorg) vid stora högtider och nattvardsgång ett ”taft”, halskläde av blåsvart siden. Hagberg DödGäst. 269 (1937). — jfr AXEL-TAFT.
2) [utlöst ur ssgn TAFT-BINDNING] (numera mindre br.) tuskaft, taftbindning. Vanliga beteckningar äro för tvåskaft: lärft, taft, toile. Kjellstrand TextVaruk. 131 (1940). Taft .. el. taftbindning, detsamma som tvåskaft. BonnierLex. (1966).
Ssgr (i allm. till 1): A: TAFT-APPLIKATION. (tafts-) jfr applikation I 3 b. På den hvita med svart och ljusblått kantade taftsapplikationen sys en rosett i svart, rödt och grönt. Freja 1875, s. 48. —
-ARTAD, p. adj. som liknar l. har tycke av taft. Lärft- eller taftartade väfnader. UB 6: 434 (1875). —
-BAND. (taft- 1670 (: Skarlakans taffelbandh; felaktigt för taffetbandh), 1679 osv. taftes- 1662—1739. tafts- 1648 osv.) band (se band, sbst.1 1, 29) av taft; jfr -remsa. KlädkamRSthm 1648 B, fol. 52. Een Himmel öffuer bordet .. Kappan på fyra sijdor, oppbunden medh blåå Tafftzbandh. Karlson EBraheHem 151 (i handl. fr. 1672). Släta Tafts eller Atlask-band på Kläderna. Sandels PVetA 1782, s. 46. —
-BINDNING. vävn. tuskaft, lärftbindning; jfr tafts-förbindning. Andersson Väfn. 2 (1880). Tvåskaftbindning, (lärftsbindning eller taftbindning) är den enklaste av alla bindningar. Väfttråden går över varannan och under varannan varptråd. Varulex. Beklädn. 73 (1945). —
-BRÖSTDUK~02 l. ~20. (tafts-) (förr) om till folkdräkt hörande tygstycke av taft som fästes framtill på bröstet; jfr bröst-duk 2, bröst-lapp 2 o. -bröstlapp. HH 2: 14 (1548). —
-BRÖSTLAPP. (taft- 1718. tafts- 1675) (†) bröstlapp (se d. o. 2) av taft. BoupptSthm 1675, s. 1250 b. Svensson SkånFolkdr. 346 (cit. fr. 1718). —
-BUBBLA. (tafts-) (förr) om upphöjning l. veck på plagg o. d. av taft. NJournD 1858, s. 5 (på hatt). —
-DUK. (taft- 1945 osv. tafts- 1815) duk (se d. o. 2, 4) av taft. Synnerberg (1815). MeddRiksheraldÄmb. 10: 219 (1945). —
-FÄLTTECKEN~020. (tafts-) (förr) fälttecken (se d. o. b) av taft. KlädkamRSthm 1611 B, s. 15 a. Därs. 1621 A, s. 7 a. —
-FÖRKLÄDE~020. (taftes- 1745. tafts- 1630—1780) (förr) jfr förkläde 1. L. Paulinus Gothus PræstigKumbl. E 1 a (1630). —
-FÖRLÅT~02 l. ~20. (tafts-) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förlåt av taft; jfr -sparlakan. GripshR 1549. Fatab. 1907, s. 101. —
-HATT. (taft- 1950 osv. tafts- 1563—1852) (förr) hatt av taft. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 106. SAOL (1950). —
-KJOL, förr äv. -KJORTEL. (taft- 1543 osv. tafts- 1636—1855)
1) (†) kjortel (se kjol 1, 2) l. klänning av taft; jfr kjol 3. En brun taptt kiortill. HH 2: 31 (1548). jfr: En Swartt dubbel tafft kiorttel, medh Sunderskorne ärmer. HH 1: 21 (1543). En Brwn dubbel tafft kiortil, om kring med gyllene trådh. Därs.
2) kjol (se d. o. 5) av taft. Blå eller malva-färgade taftskjolar, försedde med tre enkelt fållade garneringar. NJournD 1855, s. 60. Det är väldigt påkostade tyger .. och lite roliga blandningar. Som stora tyllkjolar .. eller taftkjolar .. ihop med kaschmirtröja. Expressen 30 ⁄ 12 1999, s. 28. —
-KLÄDE. (tafts-) kläde (se d. o. II 1), förr möjl. äv. klädedräkt av taft; jfr kläde II 2. 1 Tafftz Kläde med Knytning. BoupptSthm 1678, s. 833 a. KKD 3: 237 (1711; om huvudkläde). Fatab. 1911, s. 80 (1759). —
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. (taft- 1868 osv. tafts- 1749—1923) jfr klänning (1 o.) 2. Lind (1749). Hon bar en svart taftsklädning. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 1: 16 (1780). —
-LAPP. (taft- 1942 osv. tafts- c. 1660) jfr lapp, sbst.3 1. Dahlberg Dagb. 30 (c. 1660; uppl. 1912). —
-LYSTER. (†) om taft av glansig, skimrande kvalitet; jfr lyster, sbst. 3. 80 1/4 al(nar) taft lustre. BoupptSthm 1685, s. 7 b (1678). —
-MÖSSA. (taft- 1799 osv. tafts- 1630—1759) (i sht förr) jfr mössa 1 (b). HammarkDomb. 29 ⁄ 4 1630. Bättre fruntimmer drogo en svart taftmössa öfver förenämnde hvita hufva. Bladh (o. Hornstedt) 51 (1799). —
-PAPPER. (taft- 1855 osv. tafts- 1771) [papperet kan gm sin glansighet erinra om taft] (förr) om ett slags glättat papper, vars yta har mönster av taft; jfr damast-papper. DA 1771, nr 101, s. 4. Taft-, kattun- och tyllpapper fås genom att på fuktigt papper lägga någon af dessa tygsorter och inpressa deras mönster. 2UB 8: 180 (1900). IllSvOrdb. (1964). —
-REAL. (taft- 1671—1753. tafts- 1680 (: tafftz reals hufwa)) (†) = -royal; jfr regal, adj. o. sbst.4 II 2 d. KlädkamRSthm 1671, s. 86. PH 5: 3529 (1753). —
-ROYAL. (taft- 1650—1689. tafta- 1673) (†) royal (se d. o. II 2) av taft; jfr -real o. regal-, royal-taft. Tafft royal à 1 3 ⁄ 4 d(a)l(e)r (alnen). KlädkamRSthm 1650, s. 71. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 20 ⁄ 6 1689. —
-RULLE. (förr) jfr rulle, sbst.3 3. Florshatt, som i kanten har taftrullar, midt på skärmen en appreture af krusigt taft med fem rynkningar. SthmModeJ 1850, s. 64. —
-RYSCH. (taft- 1919 osv. tafts- 1854) (i sht förr) rysch av taft. Öfver sömmen af klädningsvolangerna sitta taftsrysch. SthmModeJ 1854, s. 5. —
-SKOR, pl. (taft- 1790 osv. tafts- 1611) (förr) jfr sko 1. 1 Par gröna Taftsskor och dertill roser. Hallenberg Hist. 1: 20 (i handl. fr. 1611). —
-SPARLAKAN~020. (tafts-) (numera bl. i skildring av ä. förh.) sparlakan av taft; jfr -förlåt. GripshInvent. 1553. HT 1895, s. 431 (1645). —
-STRUMPEBAND~002 l. ~200. (taft- 1753 osv. tafts- 1749) (förr) jfr strumpeband 1. Dalin PVetA 1749, s. 15. —
-TRÖJA. (taft- 1548 osv. tafts- 1543—1669) (förr) tröja av taft. HH 1: 26 (1543). BoupptSthm 1669, s. 1899. —
-TÄCKE. (taft- 1685 osv. tafts- 1551—1816) (i sht förr) täcke av taft. Fatab. 1907, s. 101 (1551). BoupptVäxjö (1816). —
-UNDERKJOL~002 l. ~200, förr äv. -UNDERKJORTEL. (taft- 1948 osv. tafts- 1672—1682) underkjol av taft. BoupptSthm 1672, s. 461 b. —
(1 b) -VENTIL. (tafts-) (förr) i cylinder på luftpump: ventil vars öppningar stängdes med hjälp av vaxad taft. På äldre luftpumpar användes ofta s. k. taftsventiler, hvilka helt enkelt åstadkommas på det sätt, att öfver öppningen (såväl i cylinderbottnen som i kolfvens undra plåt), fastknytes en remsa af vaxadt taft. Fock 1Fys. 162 (1853). —
-VÄVARE. (taft- 1738 osv. tafts- 1749—1854) (numera bl. tillf.) om person som väver taft. Lind 1: 293 (1738). ÖoL (1852).
B (†): TAFTA-ROYAL, se A.
C (†): TAFTES-BAND, -FÖRKLÄDE, se A. —
D: TAFTS-APPLIKATION, -BAND, -BESÄTTNING, -BRÄM, -BRÖSTDUK, -BRÖSTLAPP, -BUBBLA, -BYXA, -DUK, -FANA, -FODER, -FODRAD, -FÄLTTECKEN, se A. —
-FÖRKLÄDE, -FÖRLÅT, -GARDIN, -HALSDUK, se A. —
-HALSKLÄDE. (†) tafthalsduk. 1. taffts halsskläde. BoupptSthm 1673, s. 153 b. 1 st Swart tafts halskläde. BoupptRasbo 1771. —
-HATT, -HIMMEL, -HOSEBAND, -HUVA, -KAPPA, -KJOL, -KLÄDE, -KLÄDER, -KLÄNNING, -LAPP, -MÖSSA, se A. —
-NATTDUK. (†) om taftduk med toalettsaker; jfr natt-duk 1. BoupptSthm 1668, s. 856. BoupptRArk. 1704. —
-PAPPER, -REAL, -REMSA, -RYSCH, -SALOPP, -SKOR, -SKÄRP, -SPARLAKAN, -STRUMPEBAND, -TRÖJA, -TÄCKE, -UNDERKJOL, -VENTIL, -VÄVARE, se A. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content