RYSS rys4, sbst.5, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (NoraskogArk. 4: 156(1681) osv.) ((†) = GotlArk. 1929, s. 39(1665; ss. måttsord efter räkneord)); förr äv. RYSSA, sbst.1, f.; pl. -or (BoupptSthm 1685, s. 15 a(1678: Kåhlryssor)); förr äv. RYSSJA, sbst.1, r. l. f. l. m.; pl. -or (HovförtärSthm) l. -ar (Rudbeck).
Ordformer
(rys 1687 (: kåhl Rys). ryss (-sz) 1637 osv. ryssiar, pl. 1698. rÿssior, pl. 1728. ryssja 1805 (: Kolryssja). ryssor, pl. 1678 (: Kåhlryssor))
Etymologi
[sannol. samma ord som RYSSJA, sbst.2; med avs. på formen ryss jfr lt. rüs, ryssja, flätad kycklingbur m. m.; jfr äv. t. reuse, flätad korg, ryssja]
kolryss; äv. om liknande anordning använd till transport av hö, vissa trävaror o. dyl. l. ss. fordon för resor; äv. övergående i anv. ss. måttsord (betecknande den varumängd som rymmes i en kolryss). Alle bemälte Kolmått, som gemenligen kallas Skrinda, Stig eller Rysz, böre och skole hwartera hålla en Läst. Bergv. 1: 95(1637). 1 gl Stor Kiörare wagn .. 1 Dito för 2 Hästar med ny ryss. BoupptSthm 1685, s. 15 a(1678). De Skrindor, hwar med Kohlen införes, (kallas) och Ryssiar, effter de som Näät ihopbindas, af Rijs .. och Spiälar. Rudbeck Atl. 3: 335(1698). En Ryss höö. Petersson KexsundSl. 13(i handl. fr. 1715). 4 rÿssior kohl. HovförtärSthm 1728, s. 3126. En ryss gran och björkbark. NoraskogArk. 5: 494(1778). (Han) kilade af uti en så kallad ”ryss” utåt Daglösens jemnade böljor, hvilkas klara istäcke genljöd under hästfötterna. Hedberg 4År 1: 122(1857). Vanliga i bergslagen äro s. k. ”ryssar”, flätade som stora korgar, mätande 20—40 hl. HbSkogstekn. 716(1922). — jfr FÄRD-,HALV-,KOL-,SLÄD-,SMÅ-,STOR-,TOLVTUNNE-,ÅK-RYSS.
Ssg: RYSS-SLÄDE, sbst.2 (sbst.1, se sp. 3406). släde bestående av en på medar ställd kolryss l. korg av liknande konstruktion. 1. Ryssläda på Gården. BoupptSthm 1668, s. 227;möjl. till ryss-släde, sbst.1 Flätad ryss släde. BoupptVäxjö 1791.Ryss-släde klädd med renhudar. SD 1907, nr 8, s. 10.
