SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1960  
RYTMIK rytmi4k, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(äv. rh-, -th-)
Etymologi
[jfr t. rhythmik, eng. rhythmic; av fr. rythmique, substantivering av rythmique, adj. (se RYTMISK)]
1) förhållandet att ha en viss rytm l. vara rytmisk, rytmisk karaktär; rytmisk växling.
a) motsv. RYTM 1. Utvecklingens rytmik. Norström Masskult. 120 (1910). Under alla förhållanden avspeglar sig i solexplosionerna en väldig naturens rytmik. Lundmark Världsallt. 95 (1941). Bruksdriftens rytmik. De Geer Bergsl. 176 (1951). — särsk.
α) motsv. RYTM 1 a; särsk.
α') motsv. RYTM 1 a α. Vogler Clavérsch. 8 (1798). Varken sättning eller rytmik (hos koraler) böra få vara svårare än det gängse Hæffner-skrivsättet. Nodermann o. Wulff FörsamlKSångb. 7 (1922).
β') motsv. RYTM 1 a β. Sjelfva canzonens rythmik bildades af Göthisk inflytelse på det Romaniska språk-elementet. PoetK 1816, s. XLVII. (Blankversen hos Shakespeare) överger .. stundom den jämna jambiska gången och närmar sig en fri rytmik. Sylwan (o. Bing) 1: 259 (1910). Havamals vers .. (är) helt framvuxen .. ur det egna språkets rytmik. Hesselman i 3SAH LIII. 1: 10 (1942).
β) motsv. RYTM 1 b. Hjertats rhythmik. UpsLäkF 1867—68, s. 339. Palmernas mjuka rytmik när de svaja för aftonens sjöbris. Taube Svärmerier 41 (1946). — särsk. [efter motsv. anv. i t.] om rytmisk gymnastik; äv. i utvidgad anv., om ett system för psykisk-fysisk fostran, vari rytmisk gymnastik intar en viktig plats. PsykPedUppslB 299 (1943). 2PsykPedUppslB 202 (1956).
b) (i sht i vitter stil o. i fackspr.) motsv. RYTM 2. Upmark Lübke 119 (1871). Karlbergs slott är ett uttryck för god arkitektonisk rytmik. AB 1900, nr 109, s. 3. (Rokokomålaren) Hogarth (hävdar) i främsta rummet linjespelets rytmik (som skönhetens grundval). Lindblom Rokokon 14 (1929).
2) sammanfattning(en) av de lagar l. regler som gälla för rytm l. rytmik (i bet. 1), lära(n) om rytm l. rytmik; särsk. i anv. motsv. 1 a α (o. RYTM 1 a α) samt 1 a β (o. RYTM 1 a β). Envallsson (1802). En accentuerad stafvelse måste i nordiska rhythmiken betraktas såsom lång i Græco-latinsk metriks mening. Munch FsvFnoSpr. 109 (1849). Musiklärans rytmik. Kræmer Metr. 1: 2 (1874). 2SvUppslB (1952).
Ssgr (till 1 a β slutet): RYTMIK-INSTITUT. institut (se d. o. 1) för undervisning i rytmik. SvD(A) 1921, nr 8, s. 2.
-KURS. kurs i rytmik. PsykPedUppslB 300 (1943).
-LÄRARE. lärare i rytmik. PsykPedUppslB 2031 (1946).
Ssg: rytmiklärar-examen. SvD(A) 1959, nr 148, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content