RÅNA, v.4; anträffat bl. i p. pf. -ad.
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med sv. dial. råna, vara brunstig, para sig (se RÅNE, sbst.1, RÖNSK); jfr d. dial. runne, ronne o. nor. dial. runa, vara brunstig]
(†) lägra, göra havande l. dyl.? Sen af det fräcka Högmods brånad / I Dårskaps sköt du (dvs. avunden) aflad var; / Du sjelf utaf din fader rånad, / Försmädelsen til lifvet bar. Kellgren (SVS) 2: 116 (1781).
SAOB
