SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÄNDER rän4der, sbst. pl.; best. -na.
Etymologi
[sv. dial. rand, rann, f. l. n., glest innertak, stege i taket för torkning av bröd, skulle, rannar, rander, ranner, ränder, ränner, pl., (längsgående l. tvärgående) bjälkar i taket, tvärstänger ovanpå sådana bjälkar, skulle; jfr sv. dial. randstång, rannstång, stång fastspikad tvärs över bjälkarna i taket, d. rand, rånd, bjälke (över eldstaden), loft av lösa stänger, nor. dial. rand, rånd, f., utrymmet under taket strax över eldstaden i rökstuga l. eldhus, liten hylla l. ett par små bjälkar ovanför eldstaden, tvärbjälke mellan långväggarna nära eldstaden; möjl. sammanhörande med nor. dial. rane, m., stång, stake, högt smalt träd, sv. dial. rana, skjuta i vädret (jfr RAN, adj.), RINNA, RÅNE, sbst.2, o. RÄNNA, v.; jfr Eriksson Hjäll 114 ff. (1943), Widmark U-omljud. 1: 118 ff. (1959). — Jfr RÄNNE, sbst.1]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) på bjälkar mer l. mindre nära taket i ett (ut)-hus vilande botten av löst lagda stänger l. bräder; äv. om utrymmet mellan sådan botten o. taket (använt ss. förvaringsplats för säd o. d.); jfr RÄNNE, sbst.1 En Lada m(e)dh ett gålff Loffua och Rändher. VadaKInvent. 1612. Skån, eller som på andra orter kallas ränderna, är rätta rummet för Hvetet i Ladan. Brauner Åker 48 (1752). jfr (tillf.): Man får .. (i ett föreslaget torkskjul) omkring kärfven ett fritt luftrum .. Upptill fria luften och nedtill glesa ränder af ribb eller dylikt. NDA 1912, nr 276, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content