SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SANDA san3da2 (jfr LoW (1889; med uttal utan d angivet ss. vulgärt)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(sand- 1722 osv. sann- 1736)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. sande, t. sanden, eng. sand; avledn. av SAND]
1) strö sand på (ngt, t. ex. isbelagd l. halkig väg l. trottoar o. d. i syfte att minska halkan), beströ (ngt) med sand; äv.: föra sand l. lägga ett lager av sand på (ngt, t. ex. trädgårdsgång l. gårdsplan), belägga (ngt) med sand; äv. utan obj.; äv. med saksubj.; äv. bildl.; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.: beströdd l. belagd med l. täckt av sand. Swedberg Ordab. (1722). Gångarne (i trädgården) måste wäl sannas och hållas rena. Broocman Hush. 4: 5 (1736). Än en fläkt af hennes (dvs. den avlidna kvinnans) Anda / Tränger sig in i vårt blod. / Oskuld hennes grafvård sanda / Under ögats tåreflod! Bellman (BellmS) 10: 183 (1789). Från den stora, fyrkantiga gården, tillhörig Stora Sorrby, .. synas trenne väl sandade vägar utgå. Carlén Repr. 322 (1839). Hvarje planterare har på ett sandadt bräde (tall-)plantorna, som förut blifvit med rötterna doppade i en jordvälling. Skogvakt. 1893, s. 243. Ärevördiga träd kasta sin skugga över den sandade (gårds-)planen. SvTrädgK 1: 7 (1930). Han gick mycket långsamt. .. Det kunde ha blivit ganska halt på sina ställen och sanda hade man ju inte hunnit göra. Hedberg Blomb. 139 (1953). — jfr O-SANDAD. — särsk.
a) (i sht förr) strö sand på (golv, i syfte att binda dammet). Weste FörslSAOB (c. 1815). (Trevnaden) dansade med solstrålarna genom höga, luftiga fönster öfver sandadt grangolf. Hedenstierna FruW 169 (1890). (Efter dagens första gemensamma måltid) gingo karlarna åter till sina göromål, kvinnorna röjde af bordet, sopade ock sandade kök, stuga ock förstuga. EWigström (1891) i Landsm. VIII. 2: 7.
b) (numera bl. tillf.) i fråga om påföring av sand ss. jordförbättringsmedel på mossmark o. d.; jfr SAND-KÖRNING, -TÄCKNING. Sedan planeringen (av mossen) är afslutad begynner sandningen. LAHT 1894, s. 101.
c) järnv. i fråga om nedsläppning o. utströende av sand från ett lokomotivs sandbox på skenorna (i syfte att öka friktionen mellan hjul o. skenor vid tågets igångsättning, stundom äv. vid dess inbromsning). TT 1896, M. s. 80. SJ 3: 79 (1906).
d) (förr) motsv. SAND 1 a α: strö skrivsand (ur sanddosa) på (bläckskrift l. papper med bläckskrift, i syfte att få skriften att torka snabbt); äv. i uttr. sanda på l. över ngt, strö skrivsand på resp. över ngt. Weste FörslSAOB (c. 1815). Då han skrifvit sitt namn och sandadt det med himmelsblå sand, bad han mig akta passet, att det icke skubbades. Svanberg RedLefn. 213 (1882). Josephson GRos. 77 (1896: ). Där man inte hade tid att låta skriften självtorka, sandades över densamma med sanddosan. Sahlin SkånFärg. 47 (1928).
e) (i sht i fackspr.) i fråga om anbringande av en ytbetäckning av sand på (tjärad) takpapp l. (i sht förr) på tjärat trävirke; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om papp. Rothstein Byggn. 46 (1856; i fråga om trävirke). LAHT 1904, s. 29 (i fråga om takpapp). Sandad och osandad papp. Östergren (1937).
f) (om äldre l. utländska förh.) i fråga om anbringande av en ytbetäckning av sand på plån till tändsticksask. Plåning och sandning. Förbundet 1914, nr 4—5, s. 9.
g) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.: sand varmed ngt är bestrött l. belagt, sandad plan l. gång o. d. Weste FörslSAOB (c. 1815). Som blad från narcissernas vårtrötta blom / i skymningen dala mot trädgårdens sandning, / så täppte en doftande rikedom / af bländhvita kalkar min tynade andning. Levertin Leg. 142 (1891).
2) i fråga om förhållandet att ngt täckes l. fylles med sand gm flod l. vind o. d.
a) om flod l. vind o. d.: täcka l. begrava l. fylla (ngt) med sand; äv. i pass. med intr. bet. l. ss. dep.; numera nästan bl. i ssgr o. särsk. förb. Vattufloden har sandat åkrarna. Schultze Ordb. 3996 (c. 1755). jfr IGEN-, NED-, TILL-, ÖVER-SANDA o. FÖR-SANDAS.
b) intr.; i förb. SANDA IGEN 2.
3) (numera bl. tillf.) uppblanda (ngt) med sand, blanda sand i (ngt). Hvem .. / Kan tänka utan bitter harm / Att mjölet kalkas eller sandas, / Ja, med förgift af mjölnarn blandas? Franzén Skald. 6: 270 (1838).
4) [jfr 1, 2] (mera tillf.) i p. pf., om ögon- (hålor), i uttr. som ange att ngn gm brist på sömn känner det som om han fått sand i ögonen; jfr SAND 1 h β. Det kändes, som om ögonhålorna voro sandade. Wallquist LappmDokt. 39 (1936).
Särsk. förb.: SANDA IGEN10 04.
1) till 2 a, tr., med saksubj.: fylla (igen) l. övertäcka (ngt) med sand; särsk. i pass. med intr. bet.: fyllas igen av l. begravas i l. övertäckas med sand. Viken sandas gradvis igen. TurÅ 1936, s. 50. jfr igensanda.
2) (mera tillf.) till 2 b, intr.: gm uppslamning o. d. fyllas igen med sand. Kanalen (vid Falsterbo) sandar ej igen. SDS 1946, nr 7, s. 14.
SANDA NED10 4. (mera tillf.) till 2 a, med saksubj.: (över)täcka (ngt) med sand. År efter år sandade vinden ner allt fler fält, och bönderna fingo allt mindre jord att odla. SLagerlöf i TurÅ 1910, s. 101. jfr nedsanda.
Ssgr (till 1): A (Anm. Nedan anförda ssg kan äv. hänföras till sand): SAND-APPARAT. (mera tillf.) sandningsapparat. BtRiksdP 1932, 12: nr 13, s. 9 (på omnibus); jfr sandnings-apparat a.
B: SANDNINGS-APPARAT. apparat l. anordning för sandning; särsk.
a) (på lastbil l. omnibus o. d. monterad l. till lastbil osv. kopplad) apparat l. anordning för sandning av vägbana o. d. (mot halka). Motorför. 1929, nr 10, s. 8.
b) järnv. till 1 c: anordning på lokomotiv för sandning av järnvägsskenor. SJ 3: 79 (1906).
-ARBETE~020. arbete bestående i sandning; särsk. (numera bl. tillf.) till 1 b, om arbete med påförande av sand ss. jordförbättringsmedel på mossmark o. d. MosskT 1892, s. 7.
-BEREDSKAP~020, äv. ~102. beredskap bestående däri att ansvariga myndigheter gm dispositioner på förhand äro beredda att utföra sandning av gator o. vägar, då halt väglag uppkommer; äv. konkret, om personal (t. ex. vid en stads renhållningsverk) som hålles i beredskap för l. är beredd att utföra sandning vid halt väglag. SvD(A) 1959, nr 205, s. 7. Därs. nr 337, s. 9 (konkret).
-BIL. vid sandning mot halka använd (last)bil; särsk. dels om lastbil med påmonterad anordning för sandens utspridning från lastflaket, dels om specialkonstruerad bil l. billiknande motorfordon utrustad (utrustat) med sandningsapparat. SAOL (1950). DN(B) 1958, nr 325, s. 21.
(1 c) -RÖR. järnv. från lokomotivs sandbox ledande rör genom vilket sand nedsläppes på rälsen, sandrör. Granér Höjer Lok. 721 (1921).
(1 c) -VENTIL. järnv. om ventilanordning varmed nedsläppning av sand från lokomotivs sandbox regleras. Granér Höjer Lok. 721 (1921).
Spoiler title