SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SANATORIUM san1atω4rium, äv. 10302, n.; best. -iet, i best. anv. äv. utan slutart.; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. sanatorium; bildat till lat. sanare (se SANERA); jfr senlat. sanatorius, läkande]
1) (numera bl. mera tillf., i sht i skildring av ä. förh.) klimatisk-dietisk l. fysikalisk-dietisk kuranstalt. IllSv. 1: 506 (1875). Säfsjö Sanatorium, beläget i en naturskön, härlig skogstrakt, på en betydlig höjd öfver hafvet, .. Bad, alla slag, gymnastik, massage och elektrisk behandling. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 1. De mera bemedlade (sjuklingarna) fylla vanligen sanatorierna, som blifvit ett mellanting mellan kurorter och turisthotell. 2UB 1: 296 (1898). Hultafors Sanatorium. HotellPensSv. 1963, s. 119. — jfr FJÄLL-, HÖG-FJÄLLS-SANATORIUM. — särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Än går vandringen (dvs. de medeltida släktledens vandring genom tiderna) .. till en högslätt .. där vandrareskaran återhämtar krafter. Ett sådant sanatorium på färden var korstågsperioden. Rydberg KultFörel. 6: 31 (1888). Då han första gången skrev något om att fängelserna urartat till behagliga sanatorier grälade jag ännu med honom. Heerberger NVard. 227 (1936).
2) [specialanv. av 1] (i trakt med gynnsamt klimat belägen) fristående vårdanstalt för behandling o. vård uteslutande av tuberkulossjuka, fristående tuberkulosvårdanstalt; utom i ssgn KUST-SANATORIUM (o. elliptiskt för d. o.) numera nästan bl. om sådan vårdanstalt för vård av personer som lida av lungtuberkulos. Han låg på sanatorium flera år. Vid Mörsils sanatorium börjas den 15 Maj ny bad- och brunnsséjour. .. Läkarevården bestrides af dr T. V. Horney, specialist i bröstsjukdomar. ÖstersundP 1891, nr 43, s. 2; jfr 1. BtRiksdP 1898, 4: nr 9, s. 243. I början av juni åkte Efrisina in på sanatorium. Johnson Slutsp. 164 (1937). SFS 1951, s. 355. — jfr FOLK-, KUST-, LUNGSOTS-, TUBERKULOS-SANATORIUM.
Anm. Ss. kortformer användas i vard. spr. (i sht i bet. 2) dels sanat sana4t, n.; best. -et; pl. =; dels (mera tillf.) santis san4tis, n.; best. -et l. i best. anv. utan slutartikel; pl. = [jfr kondis, labbis, gästis m. fl.]. Julminnen från ett ”sanat” i Småland. Status 1939, nr 12, s. 35 (rubrik). Santis bestod egentligen av en fyrkant med en öppen plats i mitten där utegångarna brukade samlas innan dom gav sej iväg på sina promenader. Vi 1949, nr 43, s. 5.
Ssgr (i allm. till 1 o. 2 o. med motsv. bruklighet; i flertalet ssgr dock vanl. i anv. ansluten till 2): A: SANATORIE-ANLÄGGNING~020. konkret; jfr anläggning III 1 a α. BtRiksdP 1898, I. 3: nr 68, s. 1. Lampén HTvFinl. 23 (1919).
-ATMOSFÄR. atmosfär (se d. o. 5) som utmärker ett sanatorium. Tingsten Liv 1: 99 (1961).
-BEHANDLING. jfr behandling 2 e. AB 1897, nr 253, s. 3.
-BIBLIOTEK. bibliotek på sanatorium. DN(A) 1949, nr 306, s. 11.
-BYGGNAD. SvBadKurort. 1905, s. 95. 2NF 26: 296 (1917).
-GÄST. person som vistas på sanatorium; särsk. (numera föga br.) till 2, om patient på tuberkulossanatorium; jfr gäst, sbst.1 3 b. LfF 1915, s. 197.
-KLIENTEL. jfr klientel 3. SvLäkT 1935, s. 775.
-KUND (i Finl., numera föga br.) = -patient. Mattsson Resebr. 173 (c. 1910).
-KUR. jfr kur, sbst.3 1. AB 1897, nr 253, s. 3.
-LIV. jfr liv I 3. LfF 1915, s. 184.
-LUFT. (mera tillf.) särsk.
1) om sådan hög l. fin luft som brukar utmärka platser som ha (l. skulle lämpa sig för) sanatorieanläggningar. Schulze BöndSvFinl. 222 (1935).
2) sanatorieatmosfär; jfr luft, sbst.2 3 e. Wigforss Minn. 2: 199 (1951).
Ssgr: sanatorieläkar(e)-förening. jfr förening 7 c. SvLäkT 1912, s. 1086.
-tjänst. SvLäkT 1928, s. 1556.
(2) -ORGANISATION. organisation (se d. o. 2, 3) av l. för tuberkulossanatorievård. Sjövall o. Höjer 122 (1929).
-PATIENT. Neander Tuberk. 94 (1928).
-PLATS. (vård)plats på sanatorium. SvLäkT 1910, s. 849.
-SAL. (samlings- l. mat- l. sjuk)sal på sanatorium. Levertin 23: 127 (1892; om matsal). IllSvOrdb. (1955; om sjuksal).
(2) -SKOLA, r. l. f. skola för tuberkulossjuka barn på sanatorium. Wirgin Häls. 4: 121 (1939).
-TEKNIK. (-torii- 18931897) (numera bl. mera tillf.) teknik inom sanatorievård. GHT 1893, nr 74 A, s. 1. AB 1897, nr 253, s. 4.
-TID. om tid under vilken ngn vista(t)s på sanatorium. Wigforss Minn. 1: 319 (1950).
(2) -UTBILDAD~020, p. adj. om läkare l. annan sjukvårdspersonal: utbildad för tjänst på sanatorium. Östergren (cit. fr. 1926; om läkare).
-VISTELSE. Sörman Toto 43 (1929).
-VÅRD. BtRiksdP 1909, I. 6: nr 131, s. 1.
B [jfr ssgsformerna herbarii-, laboratorii- m. fl.] (†): SANATORII-TEKNIK, se A.
Avledn. (till 1 o. 2, vanl. dock i anv. ansluten till 2): SANATORIEAKTIG, adj. som påminner om ett sanatorium l. en sanatorieanläggning o. d. Det är lummigt (i Umeå) som i en villastad, men man slipper det artificiella, sanatorieaktiga och ledsamt hälsosamma som vidlåder ett dylikt samhälle. TurÅ 1950, s. 321.
Spoiler title