publicerad: 1965
SANNINGSLIK l. SANNINGLIK l. SANNINGELIK, adj.; adv. -T (Sahlstedt CritSaml. 90 (1759), Dens. (1773)).
Ordformer
(sanning- c. 1635—1746. sanninge- 1731—1741 (: sanningelikhet). sannings- 1706—c. 1815, 1937)
(†) sannolik o. d. (Sv.) Sanninglijk. .. (lat.) Verisimilis. Schroderus Dict. 173 (c. 1635). Sanningslik, bättre Sannolik. Weste FörslSAOB (c. 1815). — särsk.
1) = SANNOLIK 1. Aldenstund .. man .. icke den ringaste sanningslike underrättelse ännu kunnat erhålla, det desse siöröfvare (på Madagaskar) sielfve begiärt Sveriges protection ..; så (osv.). 2RA 1: 390 (1723). En sanningslik giszning. SvMerc. 3: 888 (1758).
2) = SANNOLIK 3. Schroderus Comenius 358 (1639). Jag will ännu med ett sanningslikt skiäl styrka, att de gamle sagt f, ehwaräst de det skrifwit. Hof Anm. 36 (1760). Fremling KantGrund. 49 (1798).
3) = SANNOLIK 5. Mycket sanningslikt är thet, at en Transport war ärnad til Skåtland första wåhrtid i thetta åhr. Benzelius Anecd. 55 (1717). Kunnen I försäkra, at altsammans icke är updichtat wärck, och en osanning som I ihopsatt af sanningelika omständigheter? Lagerström Molière Gir. 109 (1731). (Det påstås) at S:r Beckström .. remitterar vexlar .. (med brödernas namn) til några här i Stiftet. Håller min B:r thet sannings likt? BenzelBr. 241 (1736). Bliberg Acerra 520 (1737). Är det icke sant, så är det åtminstone sanningslikt. Östergren (1937; angivet ss. skriftspråksmässigt o. mindre vanl.); jfr 1. — särsk. ss. adv.: med (viss) sannolikhet; sannolikt, troligen. Af denna Analogien (att Frankrike sällan o. England o. Holland aldrig skrivas Frankriket osv. i best. anv.) sluter jag åtminstone sanningslikt, at det icke har så aldeles sin ricktighet at skrifwa Sweriget. Sahlstedt CritSaml. 90 (1759). Det .. blifwer sanningslikt et plåckarbete (att ge latinska översättningar av svenska ord i en ordbok), om det skulle ske af flera. Dens. i DA 1768, nr 57, s. 1. Dens. (1773).
4) som förefaller att vara äkta l. sann (se SANN, adj. 5); jfr SANNOLIK 7. Denne slags efterapade (dvs. låtsade) Swartsiuka (hos hustrun) skulle wäl kunna upwäcka honom (dvs. maken) ett hierteligit nöje, så wida hon tycks honom sanningslik. Kling Spect. Uu 3 a (1735).
6) = SANNINGSENLIG 2. Hwad honom då förmått, at sannings liker wara, / Det war hans egen frid, den han såg löpa fara. Kolmodin QvSp. 2: 587 (1750).
Avledn.: SANNINGSLIKHET, r. l. f. (†)
2) till 2, = sannolikhet 3. (Efter-)som .. (resonerande) bevis ej altid innehålla någon ovedersägelig sanning, utan ofta allenast grunda sig på en sanningelikhet. VetAP 1: 334 (1741).
3) till 3, = sannolikhet 4. Liksom det tjenar en Mathematicus illa, at wid något tilfälle betjena sig af sanningslikheten, så (osv.). Sahlstedt CritSaml. 58 (1759). Fremling KantGrund. Föret. 1 (1798). (Sv.) Sanningslikhet .. (t.) Wahrscheinlichkeit. Möller (1807); möjl. äv. till 1.
4) till 5: egenskapen l. förhållandet att likna sin förebild l. dyl. Sanningslikheten af des (dvs. stenstilens) bruk på tryckta eller skrifna papper bör i ackt tagas. Sahlstedt CritSaml. 502 (1765).
Spoiler title
Spoiler content