publicerad: 1965
SCHAMPLUN ʃamplɯ4n, äv. SKAMPLUN skamplɯ4n, förr äv. SCHAMPLON l. SCHAMBLON l. SKAMPLON l. ESCHAMPLOUN, r. l. m. (G1R 3: 300 (1526) osv.) ((†) n. G1R 16: 652 (1544), Böttiger Drottnh. 17 (i handl. fr. 1690)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (G1R 24: 151 (1553: skampeluner) osv.) ((†) -ar Rig 1932, s. 4 (1642: suantze skamplunar); = (ss. n.), G1R 26: 65 (1556: skamplun)).
Ordformer
(champeloun 1674—1747. eschamploun 1771. schamblon (sjam-) 1905—1916. schampelon 1576—1705. schampelonnen, sg. best. 1576. schampelun (cham-) 1576—1825. schamplaun 1717. schamploin 1688. schamplon (cham-, sjam-) 1703—1904. schamploun (cham-) 1748—1822. schamploune- i ssg 1734 (: schamplounejärns, gen. sg.). schampluen 1685. schamplun (cham-, sjam-, sham-) 1572 osv. sciamplun c. 1730. semplun 1712. skampellion 1645. skampelun (sc-, -luun, -luwn, -lwn) 1525 (: wth scampelwna, v.)—1769. skampelunn 1556—1563. skampflun 1544. skampilion 1645. skamplon (sc-) c. 1695—1731. skamplun (sc-, -luun, -lwn) 1526—1939. skamplune 1603. skamplunn 1551)
Etymologi
[jfr ä. d. skampelun; av mlt. schampelūn, schampeliōn, schamfeliōn, motsv. mnl. schampelioen, schanfilloen; sannol. av (f)fr. échantillon, av ffr. eschandillon, av en avledn. av lat. scandere, stega, mäta (se SKANDERA). — Jfr SCHABLON]
1) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) modell (se d. o. 1) l. förebild (i naturlig storlek); äv. dels övergående i bet.: kopia l. avbild, dels om anordning som tjänar att ge ngt avsedd form l. som användes för kontroll av ngts form l. storlek o. d. (se särsk. a—d); jfr SCHABLON 1. Tiil olaff aruidtzson at han lather giwtha .. kloth epther then skamplwn som han tiilförenna haffuer tiil kartugher slanggher och falknetther. G1R 3: 300 (1526). Han skall lathe smide then spiick effter then skamplun Nils Tulsson honom fåtth haffver. Därs. 23: 222 (1552). Som et skampelun war thet (dvs. Sigtuna) lijkt / Troijenborgh, mycket stort och rijckt. JMessenius (1629) i HB 1: 79. Hooss Bilthugaren Cordieu bettahla några statürers Champeluner vthi wax (utformade). HovförtärSthm 1659, Verif. 61. Kongl. Maj:t (skulle) gierna se, at .. (allmogen som bedriver spiksmide) gåfwe sig under wisza förlag hos dem, som altid kunde skaffa godt Jern-slag, och Champlouner, eller tolkar til eftersyn. PH 5: 3263 (1752). Schamplunen, hvarefter berörde Kammar (till hjulstock) gjutas, och som göres af trä. VetAH 1760, s. 36. Schamplun .. (dvs.) mönster, modell, form, hvarefter något förfärdigas. Gynther ConvHlex. 376 (1848). Meyerson VapArboga 35 (1939; om ä. förh.). — jfr SVANS-, TRÄ-SCHAMPLUN. — särsk.
a) utskuren skiva l. dyl. använd (vid målning av bokstäver l. figurer, tillskärning, sömnad, stenhuggeriarbete m. m.) för att visa l. ge mönster l. form, schablon, mall; jfr PATRON, sbst.2 1. ”Schampluner” (schabloner) av papper för sömmerskan till Västmanlands vapen och flammorna (på en fana). SvKulturb. 5—6: 218 (cit. fr. 1689). Om ett större antal alldeles lika Qvaderstenar skola tillhuggas, så besparas både tid och sten, så snart den första blifvit färdig, om man af jernbleck eller papp förfärdigar böjliga Schampluner öfver alla sidorne. Stål Byggn. 1: 236 (1834). Schamplun .. för utritning af ornamenter. Björkman (1889). BonnierKL 10: 191 (1927). IllSvOrdb. (1955; angivet ss. ålderdomligt). — särsk.
α) (†) = SCHABLON 1 a. Då det ankommer at rappa, sättes mycket gips til bruket, detta tages med en stor slef utur baljan och så kastas näftals på listen som sedan drages med Schamploun. Palmstedt Res. 70 (1779). TT 1875, s. 150.
β) (†) om vid svarvning använd skiva vars kontur anger den form som det svarvade föremålet skall ha (o. som användes för kontroll av detta) l. om skiva vars kontur mekaniskt styr skärstålets rörelse, schablon (se d. o. 1, 1 b). VetAH 1820, s. 218. Stundom, för arbeten som oftare förekomma, gör man sig en schamplun, d. v. s. en skifva af papp eller tunnt trä, vanligen päronträd, som är skuren efter genomskärningens omkrets. Luttropp Svarfk. 281 (1839). TT 1873, s. 230 (om styrande schablon).
γ) (numera knappast br.) = SCHABLON 1 c. Pfeiffer 317 (1837). Då rundt gods skall formas i ler användes Champluner .. till (gjut-)kärnans .. svarfning. Almroth Karmarsch 109 (1838). (Sv.) Schamplun .. (t.) Formbrett der Glockengiesser. ÖoL (1852). Uttalsordl. (1950).
b) anordning för kontroll (o. justering) av form o. storlek hos ngt, bestående av en skiva med utskärningar l. en hylsa o. d. vari det som skall kontrolleras exakt skall passa; särsk. mil. om sådan anordning använd för kontroll av kaliber hos kanon- l. gevärskulor. Siöregl. 1741, 5: B 1 b. Stångkulorne upläggas (ombord på örlogsfartyg) således wulade (dvs. omlindade), at de fylla Champlounen. PH 5: 3447 (1752). Schamplun .. (dvs.) Bleck el. skifva med utskärningar hvari formen af något handtverks-arbete bör passa. Weste FörslSAOB (c. 1815). (Uppbördskonstapeln) efterser .. att ladd-tyg, kulor och skrå äro i enlighet med schampluner. ReglFl. 1834, 1: 132. Om tiden tillåter .. borde Konstapeln tillse, att alla kulor, som synas mer än vanligt rostiga, togos genom deras rätta schamplun. Platen Glascock 2: 17 (1837). Kuggarne förfärdigas vanligen af långa ribbor, hvilka måste gå genom schamplun, noga öfverensstämmande med kuggformen. TT 1872, s. 282. Inom artilleriet menas med sjamplon en cylindrisk hylsa af zinkbleck, genom hvilken de färdiga karduserna .. trängas, för att man skall få veta huruvida deras diameter och längd äro riktiga. NF 14: 1131 (1890). Under Karl XI:s regering faststäldes .. särskilda modeller till de olika kalibrarnes kulor jemte dertill hörande schampluner. Spak Handskjutvap. 45 (1890). Alm Eldhandv. 1: 253 (1933; om museiföremål). — jfr KUL-, PATRON-SCHAMPLUN.
c) (†) anordning för kontroll av dimensioner (kaliber, konicitet, djup m. m.) hos skjutvapen, mall, tolk. Det (åligger gevärs-)Factorierne att .. wårda de dem tilldelte modeller .. samt .. caliber-tolkar och andra schampluner. SFS 1830, s. 814. Därs. 1832, s. 102.
2) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) ritning l. skiss som visar storlek, form o. utseende hos ngt (som skall tillverkas l. byggas); särsk. om ritning till byggnad l. befästning l. om stadsplan; förr äv. om beskrivning av l. anvisning om hur ngt skall tillverkas l. byggas. Påffwel byggiemesteren, mottu .. skynde åt Vpsale .. med thenn skampflun han haffwer giortt, till thenn befestning i Vpszale. G1R 16: 653 (1544). Wij (ha) skickett .. mester Hans byggemester, att han skall vthtsticke gatorne, torgett, och hwar kyrckian stå skall (i Gbg), effter som then skampelunen, som han hafwer medh sigh och widere wett tigh berrätte. Hertig Karl (1604) i PrivSvStäd. 4: 327. (G. II A.) drogh .. till Elgsborg att geffua ordning, och skampeluun huru the nu på Nytt Slottet och Staden schulle opbygge. Brahe Tideb. 128 (1619). Man hafuer låtit giöra till .. wår allernådigste konungz behoff, åtskillige Affritningar och champluner, som .. Conterfeiar Mr Christien Thener förfärdigat hafuer. HovförtärSthm 1659, Verif. 29. (Bildhuggaren) lofwar giöra een fullkomblig schamploin och afrijtning oppå kongens och drotningz stohlar. BtÅboH I. 5: 64 (1688; rättat efter hskr.). (Willem Boy) gjorde 1579 en skamplun till ett nytt torn öfver Stockholms norra stadsport. 2NF 34: 776 (1923).
3) (†) modell (se d. o. 1 c), mönster; form, typ; utförande, utseende; särsk. i fråga om form hos (stång)järn. Murenius AV 389 (1658). De Landboer, som uhr Skogen sin Föda genom salu af Timber, Bräder och annat sökia måste, skall .. (landbofogden) tillhålla, så mycket möyeligit är, sitt Träwärcke skapa till allehanda Skampeluner, såsom Hiullöter, Eker, och Böszeståckar. Rålamb 13: 111 (1690). Om Utlänningarne skulle få alla slags champluner i stång-järn, som de åstundade och det nästan för lika pris; så skulle de snarare taga det, än Manufacturämnen. Polhem Test. 2Föret. 14 (c. 1745). Den kundskap man wid bruket äger om jernets wigt efter olika sorter och schamplouner. Bergv. 3: 535 (1776). (Stockholmspostens första årgångar visa) samma skamplun af sköraktiga epigrammer och anekdoter (som kännetecknade den franska vitterheten). Atterbom Siare 4: 130 (1847). Grekerna .. omgjorde främmande namn efter grekisk champlun. Kræmer Orient. 206 (1866). Mössan (som den gamle soldaten bar) .. var städse ett gammalt färglöst, urblekt plagg, som, hvar han än köpte det, inom kort .. fick en viss militärisk schamplun. Ahrenberg Stockj. 62 (1892). — särsk. i fråga om person l. djur: typ; skapnad; byggnad. Är wäl kärleken skapad för karlar af sådan Skamplun som han? Lagerström Molière Gir. 33 (1731). Straxt hän til sit bestämda rum / Blef galgen lyckligt transporterad / Och tjyfven med, som, dråpligt decorerad, / Fick, skal man tro, i hast en an schamplun. / I Ängladrägt med sida hvita kläder, / Han sväfvade för vind och väder. Lenngren (SVS) 2: 73 (1793). Häst af vacker schamplun. Meurman (1847).
4) (†) bild (se BILD, sbst.1 3), föreställning. När man sådane (i minnet bevarade) tingsens Scampeluner (the wari sigh länge sedan eller nyligen intrychte) til at återöfwersees, framdrager, så är thet Ihog komma. Schroderus Comenius 346 (1639; t. texten: bildnussen der Sachen).
5) (†) koll.: ”schamplunbräder” (se SCHAMPLUN-BRÄDE 1). TaxaStSjötull. 26/4 1770, s. F 2 a. Trädwirke .. Halfbotten och Schamplun af 1 1/2 till och med 2 tums tjocklek. SFS 1825, s. 42.
6) [efter motsv. anv. i mlt.; bet. möjl. uppkommen gm inflytande från en mlt. motsvarighet till mnl. campioen, kämpe, av ffr. champion (jfr KÄMPE, sbst.1)] (†) slagskämpe? The sadhe, at Isegrim och Brwn / Woro godhe alt för itt Skampelwn, / Man fruchtar them både när och fierre. Forsius Fosz 411 (1621; mlt. orig.: schampelûn).
Ssgr (i allm. till 1; numera nästan bl. i skildring av ä. förh.): A: SCHAMPLUN-BLECK. särsk. (†) till 1 c, om bleck (se bleck, sbst.3 2) avsett för kontroll av dimensioner o. d. hos skjutvapen. IHandgewBesigtn. 11/4 1822, s. 14. —
1) [jfr -järn 1] (†) i pl., om förstklassiga bräder (av omkr. 1 1/2 tums tjocklek); jfr snickar-bräder. HovförtärSthm 1728, s. 3124. Schamplun-bräder .. böra hålla 6, 7 a 8 alnars längd, samt 1 1/4, 1 1/2, 1 3/4 tums tiocklek, och 11 och 12 tums bredd. PH 3: 2165 (1744). Cnattingius (1877, 1894). 2NF 24: 939 (1916).
2) (numera knappast br.) till 1 a, 1 a γ: bräde använt ss. schablon (se d. o. 1, 1 c). Almroth Karmarsch 272, Bih. 3 (1838). Hammar (1936). —
(1 b) -HÅL, n. hål i schamplun för kontroll av kaliber hos projektiler o. d. Alm Eldhandv. 1: 253 (1933). —
-JÄRN. (-un- 1645 (: skampellionjern) osv. -une- 1734 (: schamplounejärns, gen. sg.). -uns- c. 1745)
1) stångjärn smitt efter modell l. mått från beställaren; särsk. om sådant stångjärn till gevärspipor (jfr schablon-järn 1). HH 29: 538 (1645). En .. üxa giort af skamplon Jern. HovförtärSthm 1731, s. 2240. Schamplunjärn är alt sådant stångjärn, som intet har något egit antagit namn, utan smides, efter särskilte beställningar och upgifne tolkar och mått på längd, bredd och tjocklek, til grofva ämnen för hvarjehanda slags arbeten och svartsmiden, eller byggnader. Rinman (1789). 2NF 24: 915 (1916; till gevärspipor). Man smidde (på Ervalla bruk på 1780-talet) plattjärn, 5/4 tums fyrkantjärn samt schamplunjärn i långa och korta sorter. Dædalus 1940, s. 51.
-PLÅT. (†) plåt tillverkad efter modell l. mått från beställaren?; jfr -järn 1. (Export av) Stång-Järn, Bult-Järn, Band- och Knippjärn, Schamplun-plåtar, Salt-panne-plåtar (m. m.). König LärdÖfn. 6: 219 (1747). —
(1 b, c) -RING. (†) om ring (av metall) avsedd för kontroll av kaliber hos projektiler l. kanonmynningar. Jakobsson ArtillK12-Tid. 598 (i handl. fr. 1717). —
(1 a) -SKIVA, r. l. f. särsk. (†) till 1 a β: skiva som mekaniskt styr skärstålet vid svarvning, schablon (se d. o. 1 b). TT 1871, s. 381. —
B (†): SCHAMPLUNE-JÄRN, se A.
C (†): SCHAMPLUNS-JÄRN, se A. —
SCHAMPLUNERA, v., -ing.
2) till 1, 3: utforma (ngt efter modell l. förebild); numera bl. ngn gg till 1 a: utforma (ngt) med hjälp av mall l. schablon. (Kapellet i Lumparland) Skall förbettras medh större fönster och innanbyggnan ret schampluneres. Murenius AV 426 (1659). Altaretafla förgylt skaffas (till Sundskärs kyrka) först skee kan skamplunerat efter fönstret framdeles. Därs. 580 (1665). BonnierKL 10: 191 (1927). Hammar (1936). särsk. (†) till 1 a α, i fråga om utformning av listverk med schablon (se d. o. 1 a). De mångartade listverk, som förekomma å kyrkan, visa en god champlunering. Brunius Metr. 91 (1854).
3) (numera bl. om ä. förh.) till 1 b: kontrollera (kanon- l. gevärskula o. d.) med schamplun (med hänsyn till kaliber); äv. allmännare: undersöka l. kontrollera (kula o. d.) medelst artillerimåttstock o. d. (med hänsyn till kaliber). Kuhlors och Handgranaters Scamplonerande (med artillerimåttstock). Grundell AnlArtill. 2: 27 (c. 1695). Kulorna (vid försöksskjutningarna) voro utsökt goda och förut schamplunerade. KrigVAH 1827, s. 173. Spak Handskjutvap. 51 (1890; om ä. förh.). jfr kul-schamplunering.
4) (†) till 1 c: kontrollera dimensioner (kaliber m. m.) hos (gevärspipa l. annan del av skjutvapen) med hjälp av mallar l. tolkar. IHandgewBesigtn. 11/4 1822, s. 14. SFS 1830, s. 822. Därs. 1832, s. 101.
Särsk. förb.: schamplunera om. (†) till schamplunera 2, 3: omforma (ngt efter modell l. mått l. med hjälp av schamplun (se d. o. 1 b) o. d.). Är .. (patronhylsan) för vid, måste hon schampluneras om eller kasseras. TIdr. 1886, s. 75.
Spoiler title
Spoiler content