SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEJUNKTION se1juŋkʃω4n l. sej1- l. säj1-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. sejunktion, eng. sejunction; av lat. sejunctio (gen. -ōnis), vbalsbst. till sejungere, avskilja, av se (se SECERNERA) o. jungere, förena (se KONJUNGERA)]
1) (knappast br.) avskiljande, avsöndring. Ekbohrn (1904).
2) psykol. o. psykiatr. i nervbana: avbrott varigm förbindelsen mellan samverkande element i hjärnan (tillfälligt) upphör o. associationernas kontinuitet avbrytes; jfr DISSOCIATION 2. PsykPedUppslB 2150 (1946). Sjöbring StruktUtv. 198 (1958).
Spoiler title
Spoiler content