SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1967 SELENIAT, n.; pl. -er (Berzelius i FKM 6: 101 (1818), Dens. Brev 13: 92 (1827)). Etymologi [bildat till selenium (se SELEN) med det i namn på salter vanliga suffixet -at (jfr KARBONAT, NITRAT, SULFAT)] (†) selenat. Berzelius Brev 13: 92 (1827). Dalin (1871). jfr: Biseleniatet (av kalium) anskjuter trögt. Berzelius i FKM 6: 104 (1818; om selensyrlighetens sura kaliumsalt, KHSeO3). — SAOB Alfabetisk lista selektiv adj. selektivt selektor subst. selen subst. selenat subst. seleniat subst. selenid subst. selenit subst.1 selenit subst.2 selenit subst.3 selenitisk adj.1 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content