publicerad: 1967
SEMLA säm3la2 l. sem3la2 ((med) sl(utet) e Weste; sem3la2 l. sä- LoW (1911)), sbst.1, förr äv. SIMLA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Syr. 38: 11 (öv. 1536) osv.) ((†) -er Upp. 18: 13 (NT 1526), Sundelius NorrköpMinne 678 (i handl. fr. 1560)).
Ordformer
(sembla (ze-) 1526—c. 1755. semla 1536 osv. simbla c. 1645—1753. simla 1664—1889. sämbla 1555—1577. sämla 1611—1682, 1889. zemmel 1559—60)
Etymologi
[fsv. sembla, sämbla; liksom fd. simlæ, symlæ (d. simle) o. fvn. simili, n., similia, f., fint vetemjöl (nor. semmel, ä. nyisl. símylja, fint mjöl), av mlt. semel, semele, semmel, semmele, simmele m. fl. former; jfr mnl. semel(e), zemel, kli, fint vetemjöl (holl. zemelen, kli), fht. sëmala, simula, fint mjöl, mht. sëmel(e), simel(e), t. semmel; av lat. simila, fint vetemjöl (i senlat. äv.: fint vetebröd), liksom gr. σεμίδαλις, fint vetemjöl, sannol. av orientaliskt urspr. (jfr assyr. samīdu, fint mjöl). — Jfr SEMOLINA]
(runt l. ovalt l. avlångt) bröd bakat av (siktat) vetemjöl (förr äv. av rågmjöl); numera företrädesvis om vetebröd i form av en slät bulle (särsk.: fastlagsbulle, fettisdagsbulle); jfr RASP-BRÖD. Upp. 18: 13 (NT 1526). För the rödha blemmor som sättia sig på ansichtet, skal man tagha getemiölk halfftannat pund, ther til krummen vthaff twå eller tree semblor (osv.). BOlavi 28 a (1578). Et stycke swart Rågbröd är Soldaten nyttigare än Simla och Bakelse. Block Ludwig 3 (1717). Möller 3: 1329 (1790; om råglimpa). Simla .. (dvs.) En sort aflångt åt ändarne smalare hvetbröd; elj(est) Raspebröd. Weste FörslSAOB (c. 1815). Det skulle bli semlor med mandelmassa inuti till middagen. Söderberg MBirck 46 (1901). UNT(A) 1943, nr 56, s. 4. — jfr FET-VÄGGS-, HETVÄGGS-, RÅGBRÖDS-, VETE-SEMLA m. fl. — särsk. (†) i uttr. franska semlor, om små kuvertbröd (franskbröd). SvKock. 201 (1837).
Ssgr: A: SEMLE-BAGARE, äv. -BAKARE. (-mle- 1824 osv. -mlo- 1749) (numera bl. tillf.) person som (yrkesmässigt) bakar semlor. Lind (1749; under semmelbecker). Meurman (1847). —
-BRÖD. (-mle- 1572 osv. -mlo- 1541—1895. -mmel- 1769—1828) [fsv. semblo brödh; jfr ä. t. semmelbrot] (numera bl. tillf.) bröd (se d. o. 2) bakat av (siktat) vetemjöl; bröd (se d. o. 1) i form av semla l. semlor. Hes. 16: 13 (Bib. 1541; äv. hos Melin HelSkr. 1861). Tag för tre öre rifwit simlebröd. Oec. 33 (1730). —
-DAG. (mera tillf.) dag då man äter semla (fettisdagsbulle); särsk. i uttr. första semledagen, fettisdagen. AB(A) 1915, nr 45, s. 7. —
-INKRÅM~02 l. ~20. (-mmel- 1832) (numera bl. mera tillf.) jfr inkråm 1. Sjöberg Singstock XIII (1832). —
-KLIMP. (-mmel- 1828) [jfr t. semmelkloss] (förr) klimp (se klimp, sbst.1 e α) av rivet inkråm av semla, ägg, smör m. m.; jfr bröd-klimp. Sjöberg Singstock 164 (1832). —
-LAKAN. (†) tygstycke använt till att breda över jäsande semledeg l. nyss utbakade l. gräddade semlor. GripshInvent. 1549. —
-MJÖL. (-mle- 1541 osv. -mlo- 1538—1939. -mmel- 1804—1828) [jfr t. semmelmehl] (numera bl. tillf.) fint (siktat) vetemjöl (använt till bakning av semlor o. d.). VarRerV 42 (1538). Skynda tigh, och blanda try måått semlemiöl och baka kakor. 1Mos. 18: 6 (Bib. 1541; äv. i öv. 1878). Cannelin (1939). —
-MOS. [jfr t. semmelmus] (†) om kaka med huvudingrediens bestående av till mos uppblötta semlor. Oec. 82 (1730). —
-SKIVA. (-mle- c. 1710 osv. -mlo- 1749. -mmel- 1765—1837) (numera bl. tillf.) (avskuren) skiva av semla. Valleria Hush. 20 (c. 1710). —
B (numera föga br.): SEMLO-BAGARE, -BRÖD, se A. —
-KAKA. [jfr t. semmelkuchen] (†) kaka av fint vetemjöl. Panno bakadhe semlokakor blandadha med olio. 3Mos. 7: 12 (Bib. 1541). —
-MJÖL, se A. —
-OFFER. [jfr t. semmelopfer] (†) offer (se d. o. 1 a) bestående av bröd bakat av fint (siktat) vetemjöl; anträffat bl. bildl. Then gudi tackar, han offrar thz sanskyldiga semlooffret. Syr. 35: 3 (öv. 1536; äv. i Bib. 1541). —
-SKIVA, -STYCKE, se A.
C (numera mindre br.): SEMMEL-BRÖD, -INKRÅM, -KLIMP, -MJÖL, -SKIVA, -SKORPA, se A.
Spoiler title
Spoiler content