SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SERMON (sermón Schroderus Lex. 102 (1637), sermōn Ekbohrn, rimmande med person Moræus Schonæus 457 (c. 1685), i vers sermonen ∪ — ∪ Holmes Dikt. 128 (1896)), r. l. m.; best. -en; pl. -er (L. Paulinus Gothus JClaeszon 3 (1611), SvLitTidn. 1814, sp. 336).
Ordformer
(äv. -moon)
Etymologi
[jfr mlt., t. o. eng. sermon; av fr. sermon, av lat. sermo (gen. -ōnis), (sam)tal, sannol. avledn. av roten i serere, ordna i rad(er) (se SERIE)]
(†)
1) oration (se d. o. 1), tal; äv. dels övergående i bet.: strafftal, straffpredikan, dels allmännare: berättelse (om en händelse); äv. om skrift innehållande oration osv.; stundom svårt att skilja från 2. (G. I) haffde .. en lang sermon ffor .. (rådet i Stockholm) om the prebendat(er) h(e)r j byn och muncher huru the fforffø(re) ho(nom) och seya at han komb(er) nÿ tro i land(et). OPetri Tb. 46 (1525). Petreius Beskr. 2: 89 (1614; om strafftal). (Utskott från alla stånden) församblades på Riddarehuset. .. Hvilke när the ankombne vore, betackade Hr Landtmarskalken them sampteligen medh een vacker sermon för ankompsten. RARP 9: 17 (1664). Moræus Schonæus 457 (c. 1685; om muntlig berättelse). Det är tid att jag slutar min långa musikaliska sermon. Jag önskar att farbror läser den med hälften så mycket nöje som jag skrifvit den. Geijer I. 8: 392 (1807). Ekbohrn (1904).
2) predikan (se d. o. 2 b); stundom om likpredikan; jfr 1. En annor sermoon på then andra söndaghen epter påscha. OPetri 2: 100 (1528). (Biskop Maximus) hafwer .. warit en lärd och wältalande Man, så at han på tijman kunde hålla en Sermon til Folket, ty han war vthi then helge Skrifft wäl vnderwijst. Schroderus Os. 1: 757 (1635). Wid alle Begrafningar, som i stillhet skie böra .., tillåtes ei någon Process, eller någre flere, som medfölja, än oumgängelige bärare .. hwarjämte alle Ceremonier och bekåstnad af Klåckor, Wagnar och Sermon blifwa förbudne. PH 1: 631 (1725). Ekbohrn (1904). jfr BEGRAVNINGS-, KLAGE-, LIK-, TRÖSTE-, UTFÄRDS-SERMON m. fl.
3) [jfr motsv. anv. i lat.] satir (se d. o. 1). Horatii Sermoner och Bref. SvLitTidn. 1814, sp. 336.
Spoiler title
Spoiler content