SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SILJA sil3ja2, sbst.3, r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. silge, t. dial. silje; ombildning av det nylat. släktnamnet Selinum (av gr. σέλινον, se SELLERI) under anslutning till PERSILJA]
bot. om (individ l. art av) ettdera av växtsläktena Selinum Lin. o. Peucedanum Lin. (vilka förr icke alltid strängt åtskildes); företrädesvis ss. senare led i ssgr betecknande (individ av) art som räknas (l. förr räknats) till ettdera av dessa släkten, t. ex. Selinum carvifolia Lin. (krussilja), Peucedanum oreoselinum (Lin.) Moench (bergsilja, backsilja), Peucedanum palustre (Lin.) Moench (kärrsilja); jfr SELIN. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 238 (1901; om släktet Peucedanum Lin.). Kindberg SvNamn 17 (1905; om släktet Selinum Lin.). jfr: Silja, namn på flera arter med smalflikiga blad av fam. flockblommiga växter. BonnierLex. (1966); jfr a, b. jfr äv.: Peucedanum .. Oreoselinum, Bergsilja. Fries BotUtfl. 3: 234 (1864). jfr äv.: Kärrsilja. .. Lik krussilja. Ursing SvVäxt. Faner. 113 (1944). jfr äv.: Backsilja. Därs. 304. — särsk.
a) i benämning på (den förr till släktet Selinum Lin. hänförda) växten Cnidium dubium (Schk.) Thell.; ss. senare led i ssgr; jfr SLID-, SNÅR-SILJA.
b) i utvidgad anv., i benämning på växten Silaum silaus (Lin.) Sch. et Thell.; ss. senare led i ssgn ÄNGS-SILJA.
Spoiler title
Spoiler content