SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIMMARE sim3are2, om person m.||(ig.), om djur m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(simbare c. 1730. simmare c. 1635 osv.)
Etymologi
[fsv. simare; jfr dan. o. nor. svømmer, t. schwimmer, eng. swimmer; till SIMMA, v.1]
1) motsv. SIMMA, v.1 1: person l. djur som simmar l. kan simma (särsk.: idrottsman som ägnar sig åt tävlingssimning); äv. i jämförelser l. mer l. mindre bildl. Schroderus Dict. 47 (c. 1635). Bästa simmare druckna offta. Grubb 62 (1665). Gerna ville jag, att mitt intresse och mitt hjerta vore med .. (i vissa val inom försvarsutskottet), men jag känner mig snarare som drifven med strömmen, en motvillig simmare. Rydberg Brev 1: 214 (1871). Makrillen är allmänt ansedd som en utmärkt simmare. Rosén o. Molander Havsfisk. 114 (1923). jfr KAPP-, LÅNG-, LÅNGDISTANS-, RYGG-, STOR-SIMMARE m. fl. särsk.
a) (†) i pregnant anv., om virvelbaggen Gyrinus natator Lin. Fischerström Mäl. 207 (1785).
b) oeg., motsv. SIMMA, v.1 1 f δ, i ssgn RYMD-SIMMARE, rymdfarare som uppehåller sig i rymden utanför sin farkost (DN(A) 1966, nr 71, s. 40).
2) motsv. SIMMA, v.1 4, om föremål som för ett l. annat praktiskt ändamål lagts att flyta i l. på vätska, flottör; särsk. tekn. om sådant föremål (i instrument o. d.) som har till uppgift att underlätta avläsandet av (förändringar i) vätskans nivå. JernkA 1821, s. 94. (Regnvattens-)behållaren .. har aflopp för öfverflödsvatten i rännstenen och vattenståndet i densamma anges medelst en simmare och en derå fästad, genom taket uppskjutande visare. LAHT 1892, s. 375. särsk. (förr)
a) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] om issimmare. Lindberg Svagdr. Bih. 23 (1892).
b) om järnplatta som vid gjutning av stereotyper enligt viss metod flöt l. vilade på stilmassan o. reglerade avståndet till matrisen, så att en stereotypplatta av önskad tjocklek erhölls. 2NF 26: 1300 (1917).
c) [efter motsv. anv. i d.] om ss. en fågel utformat, för öl avsett dryckeskärl som fick flyta omkring på ölet; jfr ÖL-GÅS. Näsström FornDSv. 1: 103 (1941).
Ssgr (till 1): SIMMAR-, äv. SIMMARE-BANA. i sht sport. (ngns) bana (se bana, sbst.1 1 g γ) ss. simmare. IdrBl. 1924, nr 34, s. 5. —
-CHAMPION. sport. om mästare l. överdängare bland simmare. Swing 1923, nr 16, s. 3. —
-ELIT. sport. jfr elit 1 o. sim-elit. IdrBl. 1924, nr 77, s. 7. —
-FLICKA. om flicka som är ivrig o. duktig simmare; särsk. (sport.) om tävlingssimmerska. NTIdr. 1912, nr 45, s. 7. —
-FOLK. i sht sport.
1) jfr -nation o. sim-folk 1.
2) (mera tillf.) = sim-folk 2. IdrBl. 1935, nr 74, s. 11 (om simmartrupp). —
-GREPP. (simmare-) (†) simtag. Mellin Nov. 2: 141 (1845, 1867). —
-KRETS. i sht sport. simkrets; i sht i uttr. i, äv. inom simmarkretsar. NordIdrL 1902, s. 157 (: inom). —
-LAG. sport. tävlingslag av simmare; stundom äv. liktydigt med: simmartrupp. 2NF 37: 6 (1924; om simmartrupp). —
-LÄGER. i sht sport. läger (se d. o. 7 b) för simmare; äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., särsk. i uttr. i simmarlägret, bland simmarna (jfr läger 8 b); jfr sim-läger. IdrBl. 1924, nr 84, s. 6 (: i simmarlägret). —
-NATION. i sht sport. nation som utmärker sig gm skickliga simmare; jfr -folk 1 o. sim-nation. Sverige är en simmarnation. Swing 1921, nr 29, s. 2. —
-PAPPA. (vard.) sport. om simledare som ägnar stor omsorg åt sina simmare; jfr pappa, sbst.1 2 b. IdrBl. 1935, nr 103, s. 6. —
-POJKE. sport. jfr -flicka. IdrBl. 1925, nr 22, s. 8. —
-STJÄRNA. sport. om framstående simmare l. simmerska. Swing 1921, nr 4, s. 12. —
-TRUPP. sport. trupp av idrottsmän utgörande simmare. OlympSpel. 46 (1896).
Spoiler title
Spoiler content