publicerad: 1969
SJÄTTING ʃät3iŋ2 l. (numera bl. i bet. 3) SJÄTTUNG ʃät3uŋ2 l. (numera bl. i bet. 2—4) SÄTTING sät3iŋ2 l. (numera bl. i bet. 3 o. 4) SÄTTUNG sät3uŋ2, förr äv. SÄTTNING, r. l. m., om person m.; best. -en; pl. -ar (HH XI. 1: 52 (1530: settinga), HSH 29: 380 (1654) osv.) ((†) -er Thulin Mant. 1: 21 (i handl. fr. 1542)).
Ordformer
(sjätting (siett-, siätt-) 1540 osv. sjättung (siett-, siätt-, sjett-) 1543 osv. sätting (sett-) 1525 osv. sättning (sett-, sät-) 1555—1890. sättung (sett-) 1543 osv.)
1) (†) sjättedel; jfr 2—4. En sjettunx krok. Teitt Klag. 288 (1555); jfr KROK 3. En åttung giör tolf Tolftungar, en half åttung giör sex Tolftungar, och en siettungs åtting giör twå Tolftungar. Abrahamsson 427 (1726).
2) (förr) om sjättedel av hemman l. socken l. landskap o. d.; jfr SEXTUNG. Öster Dalan Mora Sokn. Solbijgge Settungh. GPprMora 1: 7 (i handl. fr. 1539). SvGeogrÅb. 1938, s. 34 (1790; om sjättedel av hemman). Gotland är av gammalt delat i 6 settingar med 21 ting. Settingsindelningen avskaffades 1645. Ymer 1933, s. 223.
3) (förr) till grund för vissa utskylder från skattehemman liggande enhet betecknande fullsuttenhet (ofta motsv. ett mantal) o. sannol. urspr. utgörande en sjättedel av en gärd (se GÄRD, sbst.1 2 e); förr äv. = GÄRD, sbst.1 2 e. G1R 2: 48 (1525). It: är j Siende häradh x gierder och i huaria gierd vj settinga. HH XI. 1: 52 (1530). Thulin Mant. 1: 22 (cit. fr. 1573; om gärd). Han Hade föruerffuadt wijgby i skå sokenn vnder skatten ighen och bleff Skatt lagdt anno 94 .. för enn halff Sätthingh. UpplDomb. 5: 182 (1597). Settingens betydelse berodde af Gärdens; der denna bestemdes efter Mantal, var Settingen ett sådant; der den åter utgjordes efter jordatal, feck äfven Settingen denna betydelse. Bergfalk Beskattn. 77 (1832). Huvudskatten utgick på 1540-talet (i vissa delar av Västergötl.) efter sättingtal, varvid varje fullsutten bonde räknades som en sätting. Almquist CivLokalförv. 2: 124 (1919). SvLantmät. 1: 301 (1928).
4) om målkärl l. rymdmått o. i anv. som ansluter sig härtill.
a) om målkärl l. rymdmått för torra varor (i sht spannmål) av (efter tid o. plats) växlande storlek; särsk. dels om sjättedels spann, dels o. numera företrädesvis (vanl. i formen sätting l. sättung) [jfr motsv. anv. i fnor., urspr. avseende sjättedelen av en mǽlir, rymdmått om 1/6 såll] (i Bohusl. o. Dalsl., bygdemålsfärgat) om målkärl l. rymdmått motsv. en åttondels (förr äv. t. ex. en tolftedels) tunna l. (i utvidgad anv.) om såskäppa. Forner SvSpannm. 39 (cit. fr. 1540; om sjättedels spann). I Bohus län räknades på en tunna, enligt en uppgift, 6 skäppor, eller 12 sättingar. Falkman Mått 1: 306 (1884). Var och en (på den bohuslänska skutan för storsjöfiske på 1800-talet) hade en sätting potatis, d. v. s. 20 liter. FoF 1929, s. 11. Därs. 1930, s. 186 (om såskäppa; från Bohusl.). Jansson (1950).
b) (†) om målkärl l. rymdmått för brännvin (o. andra våta varor) om en sjättedels tunna. VDAkt. 1711, nr 156. Han förnimmes hela sjättingarna (med brännvin) sig tillhandla, och utan uppehåll utsupa. Därs. 1729, nr 466. BoupptVäxjö 1765.
5) (†) (summa av) sex penningar (se PENNING I 1 b); jfr SEXLING 5 a. Effter priuilegiern jnneholler att köpmen skole hielpe en settingh till gruffuones (i Sala) beste aff huart mark wärde the före till bergitt. skall fogethen förslåå (dvs. beräkna) thet godz som fallt föris. och aff huario mark wärde taga en sexlingh (dvs. sex penningar). G1R 7: 144 (1530).
6) (förr) soldat uttagen gm utskrivning på sådant sätt att varje antal av sex rotar l. rusthåll hade att uppsätta en karl resp. en karl o. en häst; jfr SEX-MÄNNING 3, SEXTING. Ded förnimmes och, att itt tämmeligit anthal aff dhe sidstskrefne siättingar skola sig undanstuckit hafva. RARP 12: 348 (1678). Dragonen eller siettingen Oluff wti Ströby. VDAkt. 1684, nr 244 (1685). Helsinge tremänningar, Smålands sjettingar. Fryxell Ber. 15: 116 (1848). MeddRiksheraldÄmb. 10: 259 (1945).
7) (nästan bl. i skildring av ä. förh.) sjätteklassist. De .. (under 1870-talet) för sitt vilda liv ryktbara övre sjättingarna (i Karlstads läroverk) summo i sina orgier med punsch och kortspel i väldiga skyar av rök. GFröding (c. 1910) hos Moberg FrödingKarlst. 27; jfr SJÄTTE g.
Ssgr: A: SJÄTTING-INDELNING, -TAL, se B.
B: (3) SJÄTTINGS-BONDE. (förr) bonde som utgjorde så mycket i skatt som svarade mot en sjätting. ÖgHandl. 1543: 2 B, s. 34 (: Settinngzbönndh(e)r). —
(2) -DOMARE. (förr) på Gotland: ledare med avs. på rättsskipning o. förvaltning o. d. inom en sjätting. HSH 29: 365 (c. 1650). Ymer 1933, s. 188 (: settingsdomare). —
(3) -HEMMAN. (förr) hemman om en sjätting; jfr fullsätes-hemman. G1R 25: 18 (1555: säthningxheman). —
-INDELNING~020. (-ing- 1890 osv. -ings- 1933 osv.) (förr)
(3) -KORN. (förr) jfr -spannmål. Almquist CivLokalförv. 3: 165 (i handl. fr. 1544: sättingz-, affradz- och pensiokornn). —
(3) -RÅG. (förr) jfr -spannmål. Almquist CivLokalförv. 3: 165 (i handl. fr. 1544: sättingz- och pensio-rogh). —
(3) -SPANNMÅL~02 l. ~20. (förr) spannmål utgörande sjättingsskatt; jfr -korn, -råg. G1R 22: 51 (1551). —
(3) -TAL. (-ing- 1539 osv. -ings- 1543 osv.) (förr) skattetal angivet i enheten sjätting. Thulin Mant. 1: 22 (i handl. fr. 1539: settingtalet). SvLantmät. 1: 301 (1928: setting- och gärdetal). —
(2) -TORPARE. (förr) torpare med skyldighet att skatta för ett sjättedels hemman. Thulin Mant. 1: 36 (1890; om ä. förh.). jfr: Tårpare 14 lagde för 1/6 tårpare. Därs. (i handl. fr. 1583). —
(6) -UTSKRIVNINGSRULLA~01020. (förr) utskrivningsrulla för sjättingar. VDAkt. 1701, nr 177 (: Siättingz-Uthskrifningz Rollen). —
Spoiler title
Spoiler content