publicerad: 1969
SJÄTTE ʃät3e2, förr äv. SÄTTE l. SÄTTJE, räkn.
Ordformer
(sjätte (sie-, siä-, sje-) 1523 osv. sätte (sette) 1523—c. 1755. sättie c. 1620)
Etymologi
[fsv. siätte, sätte m. m.; motsv. fd. s(i)ætæ (d. sjette), fvn. sétti o. (med från grundtalet bibehållet -s-) got. saíhsta, fht. sehsto (t. sechste), feng. siexta (eng. sixth); jfr lat. sextus, gr. ἕκτος, sanskr. ṣaṣṭaḥ; till SEX. — Jfr SEXTE]
ordningstal till SEX, räkn.; ofta skrivet 6:e, i sht förr äv. 6te l. 6:te, vid dateringar o. vid angivande av regenters ordningsnummer vanl. 6 resp. VI. Sjätte budet. Sjätte huvudtiteln. Den 6 (sjätte) november. Hon fyller år den 6 (sjätte). Lund den 6.6 (l. 6/6) 1965. Gustav VI Adolf. Sjätte århundradet, femhundratalet. Pojken är fem år på det sjätte. Scriffuit i Vpsala siette dag Pasca. G1R 1: 45 (1523); jfr PÅSK, sbst.1 2 d. Siette söndaghen effter Påsca. NT 1526, s. Oo 3 a. Och wardt aff affton och morghon then siette daghen. 1Mos. 1: 31 (Bib. 1541). När en Todos-Spelare utslår sit 6te Kort. BeskrLombreSp. 22 (1745). Naturen låg där orörd som på skapelsens sjätte dag. Böök ResSv. 233 (1924). — jfr HALV-SJÄTTE. — särsk.
a) i distributiva uttr. (jfr d). Var sjätte person, dag, vecka, timme. Huart sette år. BtFinlH 4: 319 (1566). Academiens Embetsmän äro trenne. En Directeur, en Cantzler, och en Secreterare. The tvänne förstnämnde .. ombytas hvarje sjette månad. 1SAH 1: 20 (1786).
c) (numera bl. ngn gg, emfatiskt) i uttr. sjätte delen l. en sjätte del, sjättedelen resp. en sjättedel. Sette delen aff itt quintin. VarRerV 46 (1538). Sjette delen, en sjette del. Cavallin (1876).
d) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) i fråga om erläggande av skatt l. avgift, i uttr. var sjätte penning l. sjätte penningen, om sjättedelen av en summa l. en förmögenhet o. d.; jfr PENNING 2 b o. SJÄTTE-PENNING. (Infödda svenskar, som vilja flytta ur landet, skola) erläggia Siette Penningen aff all theras egendomb. Stiernman Com. 4: 8 (1673). Utaf alla Capitalier, så reda som deponerade pänningar hvilke Våre undersåtare utom eller innom rijket hafva stående, betalas siette penningen. Carl XII Bref 430 (1718). Wil (utländsk arvinge) .. arf utur Riket föra; gifwe tå siette penningen theraf til Konungen. ÄB 15: 2 (Lag 1734). ECarlson (1893) hos Carl XII Bref 429 (: 6:te penningens erläggande). 2NF 13: 320 (1910: hvar sjätte penning).
e) substantiverat i n. sg. med föregående best. art., i uttr. för (förr äv. till) det sjätte, använt vid uppräkning (av flera moment i en framställning o. d.). Serenius Eee 2 a (1734: för). (Sv.) Til det sjette .. (t.) sechstens. Möller (1790).
g) om skolklass (äv. elliptiskt); särsk. (förr) i sådana uttr. som sjätte klassen, nedre l. övre avdelningen, l. sjätte nedre l. övre l. övre sjätte, om näst sista läroverksklassens lägre resp. högre avdelning enligt (1859 o.) 1878 års läroverksstadga (gällande till 1905); jfr NEDRE 4 b slutet o. SEXA, sbst.1 2 c β. SFS 1856, nr 52, s. 55 (i läroverk). Sjette klassen. .. Öfre afdelningen. Därs. 1878, nr 53, s. 56. Strix 1897, nr 15, s. 6 (: sjette nedre). En gång, i sjätte övre, (hade han) anförtrott .. (en skolkamrat) att han tänkte bli mecenat. Hellström MannH 2: 75 (1923). MalmöFolkskBer. 1957—58, s. 18 (i folkskola).
h) i uttr. sjätte mosebok.
α) kulturhist. enligt ä. folkliga föreställningar benämning på hemlig svartkonstbok utgörande fortsättning på de fem moseböckerna. Fornvård. 4: 337 (1932).
Ssgr: SJÄTTE-DAG. (numera föga br.) om sjätte dagen i stor kyrklig helg; förr äv. i uttr. sjättedag pingstdag, sjätte dagen efter pingstdagen. Settedagh Pingxdagh. HFinlKamF 1: 29 (1536). —
-DEL. [fsv. siättedel] om var o. en av de delar som erhållas, då en enhet delas i sex (tillnärmelsevis) lika stora delar. Fem sjättedelar (5/6). Vrid knappen ett sjättedels varv. RisingeRegnaSkedviDomb. 31/10 1605.
-jord. benämning på den kronojord som på 1600-talet mot årlig avgift uppläts åt Örebro stad o. som på 1700-talet fördelades mellan stadens tomter på sådant sätt att dessa indelades i klasser om en till sex sjättedelar o. erhöllo andelar av jorden efter den klass de tillhörde. Kasper 1878, nr 28, s. 4. 1NJA 1927, s. 25. —
-ELDS-VERK. (†) om färdigrostad malm som rostats i sex på varandra följande vändrosteldar (jfr eld 5 d). Rinman 2: 430 (1789). —
-GRADS-EKVATION. mat. ekvation av sjätte graden; ngn gg äv. bildl., om (synnerligen) svår uppgift (jfr ekvation slutet). Engström 5Bok 89 (1910). —
-HUNDRADE. (†) ordningstal till sex-hundra: sexhundrade. På första och siettehundradhe årena aff Noahs ålder. 1Mos. 8: 13 (Bib. 1541; Bib. 1917: I det sexhundraförsta året). —
(g) -NEDRIST~02, m. [jfr sjunde-nedrist] (förr) elev i sjätte läroverksklassens lägre avdelning. Beckman SprL 71 (1918). —
-PART. sjättedel; numera nästan bl. (i sht i fackspr.) om andel som utgör en sjättedel. RARP 6: 84 (1657). Hasslöf SvVästkustf. 431 (1949). —
(d) -PENNING. (förr) skatt l. avgift utgående med en sjättedel av (slag av) förmögenhet; särsk. om sådan skatt erlagd vid utflyttning l. utlännings arv l. försäljning av gods inom landet. LReg. 283 (1676).
-längd. längd (se d. o. 8 a) upprättad över fastigheter med hänsyn till eventuellt erläggande av sjättepenning. Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar. Carlquist (1923; boktitel). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content