SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1970  
SKANTA, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. skanta, aptera, hugga barken av träd; jfr nor. skante, tillhugga, tillpassa, nor. dial. skanta, mäta ut, tillhugga, tillpassa, nyisl. skammta, portionera ut; avledn. av SKAM, adj. — Jfr SKANSA, v.3, SKANT]
(†) passa in (ngt), infoga, tillpassa. En stam skantad på en kiöl på det Hållenska maneret at 2 Plankor gå på hwar sijda om Stammen. Rålamb 10: 36 (1691).
Spoiler title
Spoiler content