publicerad: 1971
SKILJAKTLIG ʃil3j~ak2tlig, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-aktel- 1747. -aktl- 1876—1947)
2) (numera mindre br.) = SKILJAKTIG 3. Berch Hush. 298 (1747). Följande bref, hvartill i föreliggande samling finnas tvenne i formen något skiljaktliga, men i andan fullkomligt lika concepter. HB 3: 126 (1876).
Avledn.: SKILJAKTLIGHET, r. l. f. (numera mindre br.) till 2, = skiljaktighet 1. NordT 1884, s. 186. Erikson Järnnätt. 119 (1947).
Spoiler title
Spoiler content