1) skämta l. gyckla (med ngn). Full rätt du har i all din onåd grymt med mig att skimpa. CJLAlmqvist(c. 1860) i SoS 1905, s. 195.
2) skymfa (ngn). En gång bad honom någon, han skulle tå intet skimpa honom, at han honom vtan rusz, skulle sleppa ifrån Stufwan. Weise 277(1697; t. orig.: schimpffen).
