SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1973  
SKRIVBORD skri3v~bω2rd, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(skriv- 1671 osv. skrive- 1709)
Etymologi
[av SKRIVA, v., o. BORD, sbst.1; jfr d. skrivebord, t. schreibtisch]
1) bord (l. bordliknande möbel) använt (använd) till att skriva på l. sitta o. skriva vid; särsk. om visst slags, för denna anv. (särsk. med lådor l. hutchar) utrustat bord osv. (jfr SKRIV-BYRÅ 1, SKRIV-PULPET, SKRIVAR-BORD); förr äv.: skrivbräde. 1. Skriffbordh medh Skåp vnder. BoupptSthm 1671, s. 1088. (Sv.) Skrifbord, .. (lat.) tabula; mensa scriptoria; tabula ad scribendum. Lindfors (1824). De ytterst smala skrifbord klostren (under medeltiden) bestodo sig (tilläto) endast .. att handen, icke armen, hvilade på bordet. PedT 1904, s. 407. (Hyres-)Rummet var lådformigt och hade ett fönster. Vid fönstret stod ett vitt bord, vilket Bo använde som skrivbord. Hedberg VackrTänd. 21 (1943). Han gick in till sig och satte sig vid skrivbordet. I ena lådan låg en hel knippa brev, som han (osv.). Gustaf-Janson ÖvOnd. 27 (1957). — jfr DAM-, FRUNTIMMERS-, HERR-, JALUSI-, ROKOKO-, RULL-SKRIVBORD m. fl. — särsk.
a) i uttr. vid skrivbordet, mer l. mindre liktydigt med: i fråga om l. gm skrivarbete l. skrivgöromål l. (studier o.) författarskap o. d.; särsk. med bibegrepp av: utan prövning av hur det stämmer med verkligheten l. förhållanden på fältet l. ter sig i praktiken; jfr b, c. Man ser vår Auscultant .. visa mer sorgfällighet och skicklighet på Baler eller vid spelbordet, än vid skrif-bordet. Sahlstedt CritSaml. 612 (1765). Kom .. ihåg att jag ingalunda är hvad jag fordom varit hvarken i soffan eller vid skrifbordet, utan slak, nerstämd, liknöjd för hela verlden. Tegnér Brev 8: 313 (1838). Man märker, att planen är något verklighetsfrämmande, utarbetad vid skrivbordet. Östergren (1939). Washington, av många redan kallad ”världsdiplomatiens huvudstad”, där arbetet för kriget utföres vid skrivbordet. SvD(B) 1942, nr 329, s. 9. Dialektforskning kan inte bedrivas vid skrivbordet (utan praktiska studier). SvHandordb. (1966).
b) [jfr a] ss. förled i ssgr betecknande ngt som har tillkommit (tillkommer) l. skett (sker) l. ngn som arbetar o. d. vid skrivbordet (se a); särsk. liktydigt med: enbart teoretisk (o. verklighetsfrämmande); äv. liktydigt med: stelt skriftspråklig.
c) (numera bl. mera tillf.) ss. metonymisk beteckning för: arbete vid skrivbordet (se a). Ingen minut, som kunde egnas åt skrifbordet, försummades af (C. A. Agardh). Carlson i 2SAH 33: 67 (1861).
2) boktr. på sättmaskin: bordliknande del med bokstavsklaviatur. Elge BoktrK 40 (1915).
Ssgr (till 1): A (†): SKRIVBORD-MAKARE, se B.
B: SKRIVBORDS-ALMANACKA~1020, äv. -ALMANACK~102, äv. ~200. almanacka avsedd att ligga på skrivbord o. d. (i förening med skrivunderlägg); jfr bords-almanacka. KatalÅhlénHolm 86: 294 (1923). Förberg SäljFilm 76 (1946).
(1 b) -ALSTER. skrivbordsprodukt. I sin folklighet utlöste .. (Aug. Blanches Engelbrekt och hans dalkarlaro. F. A. Dahlgrens Värmlänningarna) en nationell stämning som man gick miste om hos tidens mera anspråksfulla skrivbordsalster. Bergman i 3SAH LV. 1: 174 (1944). Hans förslag var ett typiskt skrivbordsalster. IllSvOrdb. (1955).
(1 b) -ARBETE~020. särsk. abstr.: arbete vid skrivbordet. Hägg TretungFl. 314 (1941).
-ATTIRALJ. (vid skrivning använt) tillbehör till skrivbord; jfr skriv-attiralj. Papper, skrifdon och öfrig skrifbordsattiralj. BoupptVäxjö 1892.
-BRICKA. (†) bricka l. skiva (av glas) som lägges på skrivbord under skrivställ o. d.? 1 Skrifbordsbricka. BoupptVäxjö 1882. 77 skrifbordsbrickor. Därs. 1885.
(1 b) -DISTINKTION. vid skrivbordet tillkommen (konstruerad l. blott teoretisk) distinktion. Ahlgren Veckopr. 30 (1940).
-EFFEKT. (numera mindre br.) i pl.: skrivbordsartiklar; jfr effekt 6 c α. BoupptVäxjö 1861.
(1 b) -EXPERT. expert som bl. suttit vid skrivbordet, expert utan praktisk erfarenhet l. blick. TSvLärov. 1949, s. 12.
(1 b) -FANTASI. särsk. konkretare: vid skrivbordet tillkommet (verklighetsfrämmande) tankefoster. Strindberg TjqvS 5: 141 (1886, 1909).
(1 b) -FOLK. folk (se d. o. 3) som arbetar l. verkar vid skrivbordet; särsk. dels motsatt: kroppsarbetande människor, dels (om civil överhet l. civila tjänstemän) motsatt: folk som kämpar på slagfältet. Key Allsegr. 2: 17 (1924; motsatt: folk som kämpar på slagfältet). Det pirrar i alla muskler av trötthet efter dagens kroppsansträngningar och vi njuter av denna sunda trötthetskänsla, som skrivbordsfolk så sällan får erfara. TurÅ 1947, s. 317.
(1 b) -FUNDERING. vid skrivbordet tillkommen (verklighetsfrämmande) fundering. IdrBl. 1935, nr 102, s. 6.
-GARNITYR. för skrivbord avsett garnityr (se d. o. 2) bestående av (skrivställ med) skrivdon o. d., skrivgarnityr. Elegant Skrifbordsgarnityr med Papperssax och Pappersknif i Ryssläderetui. SDS 1899, nr 594, s. 4. Skrivbordsgarnityr, bestående av t. ex. ett skrivställ med bläckhorn .., ljusstakar, läskpappershållare, brevställ, sigill etc. Form 1950, s. 43.
-GÖMMA. jfr gömma, sbst. 4, -låda. Jensen Tsard. 59 (1905).
(1 b) -GÖRA. (ngt vard.) skrivbordsarbete. Strindberg Brev 5: 239 (1886).
-HUTCH l. -HURTS. Form 1934, s. 85.
-HÖRN. Unnerstad Snäckh. 152 (1949).
-HÖRNA. (i sht i vissa trakter, vard.) skrivbordshörn. Fridegård LHårdVid. 184 (1951).
-KANT. Siwertz JoDr. 335 (1928).
(1 b) -KARL. jfr -människa. Widding Ryttmäst. 301 (1968).
-KONSTRUKTION. särsk. till 1 b: vid skrivbordet tillkommen (verklighetsfrämmande) konstruktion; äv.: stelt skriftspråklig konstruktion (av dialog o. d.). Dialogen (i Camus' pjäs Missförståndetär) från början till slut odräglig skrivbordskonstruktion så att det bara knakar om det. LD 1957, nr 294, s. 7. Pamp OrtnSv. 10 (1967).
-LAMPA. lampa till skrivbord. Snoilsky 3: 188 (1883).
(1 b) -LEDA. (mera tillf.) leda vid skrivbordsarbete. SvD(A) 1966, nr 185, s. 3.
(1 b) -LITTERATUR. (tillf.) litteratur som tillkommit vid skrivbordet o. bygger på fiktion l. dyl. Strindberg Brev 5: 175 (1885).
-LJUSSTAKE~020. (numera bl. mera tillf.) ljusstake till skrivbord; förr sannol. särsk. om en speciellt konstruerad ljusstake. BoupptVäxjö 1843.
-LÅDA. särsk. i uttr. betecknande att skriftligt arbete blir liggande l. lägges undan (i skrivbordslåda) utan att tryckas l. publiceras l. presenteras l. fullbordas l. att ngn har det liggande (i skrivbordslåda) för att tryckas osv. vid lägligt tillfälle l. om det behövs (t. ex. för meritering); jfr -gömma. Snoilsky i 2SAH 52: 51 (1876). Strindberg hade Svarta fanor liggande i skrivbordslådan och tvekade att utge den. Lamm i 3SAH LIII. 2: 276 (1942). Kalle stoppade ner förstoringsglaset i sin skrivbordslåda. Lindgren MästBlomkv. 7 (1946). Hur vill regeringen ha det? Vad är det för underbara recept mot inflationen som regeringen undanhåller oss? Cappelen förnekade att regeringen hade någon alternativ budget i skrivbordslådan. DN(A) 1964, nr 287, s. 2.
(1 b) -LÄRDOM ~02 l. ~20. kammarlärdom, papperslärdom; jfr -visdom. SAOL (1950).
-MAKARE. (-bord- 1897) (förr) yrkesmässig tillverkare av skrivbord. EkonS 2: 274 (1897).
(1 b) -MAN. jfr -människa. Hammenhög Torken 315 (1951; om författare).
-MATTA.
1) golvmatta avsedd att ligga under skrivbord. Björkman (1889).
2) mattliknande kläde avsett att ligga ovanpå skrivbord. SthmModeJ 1856, s. 30. Björkman (1889).
(1 b) -MÄNNISKA. människa som verkar vid skrivbordet (o. är verklighetsfrämmande l. opraktisk l. inåtvänd o. d.). Min kroppsliga inställelse (vid mina teaterpjäsers premiärer) har oftast skadat min sak och jag nöjer mig med att vara skrifbordsmenska. Strindberg Brev 6: 283 (1887). Schiller var skrivbordsmänniska, retoriker och rationalist, .. Goethe däremot avvisade .. all kunskapsteori. Siwertz i 3SAH LX. 1: 11 (1949). I vår tid då överheten rycker upp folk ur den livsform som de beslutande skrivbordsmänniskorna aldrig förstått att se i samband med (traditionen). SvD 1972, nr 182, s. 5.
(1 b) -MÄSSIG. karakteristisk för sådant som tillkommit vid skrivbordet, skrivbords-. Skrivbordsmässig schablon. Fornv. 1956, s. 76.
Avledn.: skrivbordsmässighet, r. l. f. Ottelin OffentlTal. 1: 28 (1913; i fråga om sätt att hålla tal).
-NYCKEL. till skrivbord(slåda l. -lådor). Röding GrekPapyr. 44 (1909).
(1 b) -PRODUKT. vid skrivbordet tillkommen produkt (särsk. om ngt som skrivits på stelt skriftspråk); produkt av skrivbordskonstruktion(er). En ren skrivbordsprodukt, omöjlig att omsätta i verklighet. Östergren (1939). Särskilt en del schartauanska predikanter, för vilka predikan var helt och hållet en skrivbordsprodukt, drogo sig icke för meningar som fordrade verklig ansträngning av åhörarna att uppfatta i hela deras sammanhang. Wifstrand AndlTal. 122 (1943).
(1 b) -REPLIK. replik (i skriftlig framställning) som präglas av att vara skriven (o. är otänkbar i naturligt talspråk), stelt skriftspråklig. OoB 1963, s. 492.
(1 b) -RESONEMANG. bl. teoretiskt l. konstruerat l. verklighetsfrämmande resonemang; äv.: resonemang (i skriftlig framställning) som präglas av att vara skrivet (o. är otänkbart i naturligt talspråk), på stelt skriftspråk l. kurialmässigt språk fört resonemang. NysvSt. 1932, s. 113. Författaren låter en storartad femmilssegrare på skidor .. kort efter inspurten inveckla sig i det mest krystade skrivbordsresonnemang med en beundrande ung dam. IdrBl. 1935, nr 33, s. 6.
(1 b) -SITTARE. (mera tillf.) skrivbordsmänniska. Gustaf-Janson GodVänn. 309 (1955; om förlagsredaktör).
-SKIVA. (bords)skiva till skrivbord; äv. i skrivbyrå o. d.: skrivskiva, skrivklaff. Wieselgren GDag. 392 (1886, 1901). Fredr1Tid 19 (1924; i skrivbyrå).
-SKÅP. (mindre br.) = -hutch. Hellström Malmros 274 (1931).
-STOL. stol till skrivbord. BoupptVäxjö 1843.
(1 b) -STRATEG. strateg som arbetar vid skrivbordet (o. icke prövar sin strategi i fält l. tar hänsyn till förhållanden i fält); särsk. oeg. l. bildl. SvLittTidskr. 1958, s. 191. Försäkringsverksamheten skall ju alltid stå i det levande livets tjänst, och fältmännen får inte bli skrivbordsstrateger utan måste följa det arbete, som pågår i verkstäder och fabriker landet runt. LD 1958, nr 211, s. 11.
(1 b) -STRATEGI. vid skrivbordet utarbetad strategi (som icke prövats i fält l. tar hänsyn till förhållanden i fält). DN(A) 1964, nr 207, s. 2.
-STÄLL. skrivställ (för skrivbord). Fatab. 1954, s. 95.
(1 b) -TANKE. jfr -fundering. Efter Harry Martinson kan ingen akademisk poet lägga sina skrivbordstankar i sjömannens mun. LD 1960, nr 85, s. 5. Att trans- (i orden transapparat o. transmottagare) skulle leda till förväxling med trans- i t ex ’transatlantisk' är sannolikt en ren skrivbordstanke. Dunås BättreSv. 62 (1970).
-TELEFON. (numera bl. mera tillf.) bordstelefon (till l. på skrivbord). Östergren (1939).
(1 b) -TEORETIKER. renodlad l. verklighetsfrämmande teoretiker. Stiernstedt MestSann. 343 (1948; om Lenin).
-TYP. typ av skrivbord. Form 1936, s. 42.
(1 b) -TÄNKANDE, n. teoretiskt (o. verklighetsfrämmande) tänkande. SAOL (1950).
-UNDERLÄGG~102, äv. ~200. skrivunderlägg (till skrivbord). KatalÅhlénHolm 86: 294 (1923).
-UPPSATS~02 l. ~20. uppsats skrivdon för skrivbord, skrivbordsgarnityr. KatalIndUtstSthm 1897, s. 27.
(1 b) -VISDOM~02 l. ~20. jfr -lärdom. SDS 1946, nr 307, s. 16.
Spoiler title
Spoiler content