publicerad: 1973
SKRIVELSE skri3velse2, r. l. f. l. m. (G1R 1: 56 (1523) osv.) ((†) n. OPetri 1: 222 (1527: scriffuelse, pl., i bet. 2; möjl. f. pl.), TullbSthm 1539, s. 7 a, ÅgerupArk. Brev 22/9 1749)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (G1R 7: 48 (1530; enl. senare avskrift), RA I. 1: 319 (1543) osv.) ((†) = OPetri 1: 222 (1527), HSH 31: 260 (1667)).
Ordformer
(screffw- (-ffu-) 1545—1556. skriv- (sc-, sch-, -ij-, -(f)fv- m. m.) 1523 osv. -el- (-ell-) 1523 osv. -il- 1523—1556)
Etymologi
1) (†) handlingen att skriva, skrivande, skrivning; framställning i skrift; författande; äv. konkretare: skrift (se SKRIFT, sbst.1 2) l. skrivsätt (se c). Helsingius Dd 2 a (1587). Gudh (ville) medh thenna Books schriffuelse vpfylla thet förra fattades, at .. (de kristna församlingarna) i Asia ey kunne klaga Gudz Ord wara them förmeent. Baazius Upp. 8 b (1629). Allahanda skrifning, skrifwelse. Linc. (1640; under scriptio). Personaliernas och Lijk biud-Zedelens skrifwelse — 3” —. BoupptSthm 1688, s. 763 a, Bil. Jag (dvs. den fingerade insändaren ”Nio-Dalers Sedel”) beswärar för ofta Herrarne (”Ducat” o. ”Riksdaler Specie”) med min ringa skrifwelse. Posten 1769, s. 446. (Sv.) Skrifwelse, .. (lat.) scriptura. Lindfors (1824). jfr UNDER-SKRIVELSE. särsk.
a) i uttr. i skrivelse, i skrift (se SKRIFT, sbst.1 3). Kundskap om Grammatican, ehuru liten han är, gjer lius både i tal och skrifwelse; hwartil man annars har swårt wid att komma. Molander Förespel 9 (1753).
b) författande o. utväxlande av brev l. skrivelser (se 2). Medh skriffvelse förlöper myckin tijdh sin koos, och månge goda occasioner gå uhr händerne, innan breffven kunne aff- och till-löpa. RP 6: 175 (1636).
c) skrivsätt (se d. o. 2), stavning. Ordet Gaut-male är ett Scytisk ord utkommit med wåra Thussar eller Tyrrhener, som satte sig uthi Italien, .. därföre och de Lärda intet finna ordetz uhrsprung eller betydning, ey heller rätta skrifwelse. Rudbeck Atl. 4: 121 (1702). Th bruke wi nu i fast mong ord, såsom; the, therföre, förthenskul. .. Thetta wårt th är runabokstafwen þ Thor eller Thusz. Och bör then skrifwelsen städigt, effter Bibelens och the gamlas sett, behållas. Swedberg Schibb. 26 (1716). Om Swenska och Tyska Orthographien, Eller Rätta skrifwelsen. Giese Sprachm. 1—3: 456 (1730; kapitelrubrik).
2) (†) i sg. l. pl.: vad l. det som ngn skrivit (se SKRIVA, v. 9); skrift (se SKRIFT, sbst.1 8); jfr 3. OPetri 1: 222 (1527). Han skulle epter propheternes scriffuilse döö, och vpstå igen. Dens. 3: 185 (1530). (Våra förfäders föreställningar om jättar, dvärgar, drakar o. d.) haffuer man nw i then acht foregiffuit at kunnoght warda skal, hurudana dichter och scriffuelse woro förfädher i heedendomen haffua brukat, Ther the och största lustene til hade. Dens. Kr. 6 (c. 1540). Til .. (rätt) kundskap och förstånd (om Kristi uppståndelse) giffuer oss S. Paulus mongestädz j sijn scriffuelse tilfelle. Men synnerliga til the Rom. j thz iiij (kapitlet). LPetrI 2Post. 4 a (1555); jfr 3. Att vi alle vidh Gudz rene och saliggörende ord, hvilket i the helige propheters, evangelisters och apostlars skrifvelser författadt är, samholleligen blifve vele. RA I. 3: 87 (1593). Goropij skriffuelse här vthinnan (dvs. om nederländska språket), är meer lustigh at läsa, än sanfärdigt til at troo. Tempeus Messenius 49 (1612). PJAngermannus A 2 b (1623). särsk. om register l. förteckning. För hanss omack at hålla lengder och skrifuellsse uppå euem, såsom bygdt hafuer eller rester om bombygningen och stacket, (beviljas) .. 10 daller. NorrlS 10: 4 (1628).
3) [specialanv. av 2] i sg., förr äv. i pl.: skriftlig handling l. brev o. d. jfr ADRESS-, AFFÄRS-, ANBEFALLNINGS-, ARTIGHETS-, BI-, CIRKULÄR-, FÖRMANINGS-, GRATULATIONS-, HAND-, INVITATIONS-, KABINETT-, KANSLI-, KONDOLEANS-, LYCKÖNSKNINGS-, MISSIV-, OMSLAGS-, PRIVAT-, PROTEST-, REKOMMENDATIONS-, REKVISITIONS-, REMISS-, REMONSTRATIONS-, RESERVATIONS-, RESIGNATIONS-, RIKSDAGS-, RUND-, RÅDS-, SVARS-, ÄMBETS-SKRIVELSE m. fl.
a) skriftlig handling som utfärdas l. (ut)sändes av l. riktas l. adresseras l. utfärdats osv. till myndighet(sperson) l. styrelse l. sammanslutning o. d.; skriftlig(t) kungörelse l. uttalande l. anhållan o. d.; inlaga; äv. (i skriftspr.): skriftligt meddelande l. brev (se d. o. 3) av icke privat natur (o. i denna anv. utan klar avgränsning från b). Diplomatisk, kunglig, nådig, påvlig skrivelse. Som tigh welförtencker Aruidh att wij nu i nest förlidna iwll screffue tig till att tu skulle giffua tigh vp till oss och göra enn ändha med thet iordabythe som .. (osv.). Szå förundrar oss hwi tu sådanne wår scriffuelzer i så longann tidh försumadt haffuer. G1R 7: 48 (1530). Chesnecopherus Skäl Oo 3 b (1607; om riksdagsbeslut). Den 1 (oktober 1677). Lät Hertigen utaf Holstein-Gottorp afgå een wjdlöfftig schrifwelse til Konungen i Englandh, begärandes, at (osv.). Spegel Dagb. 89 (1680). Rikets ständer (fattade) ett .. beslut om en underdånig skrifvelse med anhållan om revision af föreningsakten. De Geer Minn. 1: 197 (1892). (Kontorsflickorna) gick in till direktören med den där skrifvelsen .. de satt upp om högre lön och kortare arbetstid. Wägner Norrt. 101 (1908). Olof och ett par till fick skrivelser från disponenten: de var avskedade och skulle (osv.). Johnson Slutsp. 359 (1937). DN(A) 1964, nr 310, s. 1.
b) brev (se d. o. 3) av (företrädesvis) privat natur; numera i sht uppfattat ss. oeg. l. skämts. anv. av a; i sht förr äv. allmännare: (med post försänt) skriftligt meddelande. Kære her Twre Swogher .. iak tackar eder .. för te gode tidinge j meg med eder scrifwilse tiilbudith hafwa. G1R 1: 56 (1523); jfr a. Näst min sontiänstliga hälszningh försend betackar iagh min k(äre) f(ar)k(är) på thett ödmiukeligaste för sitt skriffuelse aff den 2 (februari). Ekeblad Bref 1: 226 (1653; rättat efter hskr.). Högwyrdige H:r .. Biskopens .. höggunstiga skrifwelse af d(en) 6 passato hafwer iag med wyrdnat unfått, uthi hwilcket (osv.). VDAkt. 1724, nr 26 (1723); jfr a. Ärade skrifvelsen af d. 2 hujus .. har jag haft äran idag mottaga. Retzius BrFlorman 87 (1830). Ett skriftspråk vilket som helst kan knappast få någon egentlig betydelse utan att därmed skrivelser kunna avfattas, som kunna skickas till personer på främmande orter. Flodström SvFolk 248 (1918). Privata skrivelser. Därs. Som pensionerad hade han sökt sig till Trosa, fordom kallat Världens ände. Åtminstone var det från en så nämnd plats han avlåtit den enda skrivelse han det senaste året bevärdigat mig med. Siwertz Pagoden 106 (1954).
4) (†) i fråga om krigsfolk: utskrivning; jfr SKRIVA 19. PrivSvStäd. 4: 572 (1609). jfr KNEKTE-SKRIVELSE.
Ssgr (i allm. till 3 a): SKRIVELSE-BILAGA. särsk.: bilaga till skrivelse. Johansson Noraskog 2: 426 (1882). —
(3 a, b) -DUBBLETT. jfr dubblett I 1 a; särsk. (numera bl. mera tillf.): dubblett av brev. OxBr. 3: 482 (1634). —
-FÖRSLAG. förslag, särsk. riksdagsförslag, i (form av) en skrivelse. Johansson Dagb. 1: 206 (1877). —
-JUSTERING. jfr justera 1 d. Protokolls- o. skrifvelsejustering i bevillningsutskottet. Johansson Dagb. 3: 185 (1894).
Spoiler title
Spoiler content