publicerad: 1973
SKROTA skrω3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. skrota; av t. schroten, lasta av l. på l. förflytta (fat o. d.) på rulle l. två sammanfogade stockar, baxa o. d., äv. refl.: baxa sig, tränga sig (av mht. schrōten), l. möjl. av mlt. schrōden, lasta av l. i källare nedlasta (fat), motsv. mnl. schroden; avledn. av SKROT (i den i bl. a. t. belagda bet.: kloss, avkapad stock o. d.). — Jfr SKROTA, v.3]
I. tr.; jfr III.
1) (numera bl. i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) med avs. på tunga föremål: (med möda) förflytta gm att skjuta på l. bända med stång o. d.; baxa; förr särsk.: med hjälp av rep föra l. fira ned (fat i källare o. d.). (Sv.) Skrota, (fat ned i källare etc.). (Eng.) shoot, let down or lower casks etc. into a cellar etc., by a parbuncle. Jungberg (1873).
2) (vard.) sjöt. ändra på erhållna observationsvärden så att de ge en rimlig l. väntad (timvinkel l. positionsbestämning); äv.: räkna ut observationsvärden som svara till viss på annat sätt beräknad (timvinkel osv.), räkna ut (timvinkel osv.) ”baklänges”. Observationen .. (vid longitudens bestämmande genom måndistans) var svår att taga och lång att uträkna samt stämde sällan, varföre experter utbildade sig som ”skrotade” eller räknade den baklänges. Dyrssen MinnUngd. 50 (1931). (Vid uppenbart oriktigt resultat) kan det hända att kadetten räddar sin observation genom att vidtaga ändringar i de givna utgångsdata för beräkningen. Detta kallas att ”skrota timvinkeln”. VFl. 1934, s. 11. jfr (i slang): Skrota timvinkeln .. (dvs.) bluffa. Langenfelt OffJarg. 272 (1947).
II. intr.
1) (numera mindre br.) om tung fartygslast: förskjutas. Då kändes med ens en häftig stöt, båten krängde först häftigt öfver åt babords sida samt gjorde sedan några häftiga vickningar. Lasten ”skrotade”, kastades huller om buller, af den häftiga stöten. GHT 1895, nr 224, s. 2.
2) vrida sig o. d.
a) (numera föga br.) om avskjuten kula: skruva sig. (Rå-)Bocken störtade öfver ända med genomskjutna halsmuskler, gick åter upp hälsad af ett par hvinande och skrotande bomkulor och (osv.). Hemberg Jaktsk. 242 (1896).
b) sjöt. = III 2. Vinden hade .. skrotat så betydligt på ostkanten, att inom få ögonblick alla läsegel voro ute och alla (segelbåtarna) länsade hvad länsas kunde. TIdr. 1886, s. 163. Vädret (på sjöresan) var, som Gud gaf. Bäst han (dvs. vinden) rymmer, så skrotar han, och bäst han skrotar, så rymmer han om igen. Hornborg Fort. 11 (1910). Schildt OdyssKölv. 54 (1951).
III. refl.; jfr I.
1) (numera föga br.) sätta l. skruva sig fast (på grund). Fartyget ”skrotade” sig mycket hårdt på grunden och såväl akter- som förskeppet sjönk allt mer. SDS 1896, nr 440, s. 2.
2) sjöt. om vind: draga sig över i annan riktning, (småningom) ändra riktning; jfr II 2 b. Jungberg (1873). Den 19 September 1712 på eftermiddagen hade den svenska flottan efter ideligt kryssande äntligen nått upp på stridsavstånd från motståndaren. .. Vinden hade nu skrotat sig till sydost. SvFlH 2: 136 (1943).
Ssg: SKROTNINGS-TENDENS. sjöt. till II 2 b, III 2: tendens till skrotning. Skrotningstendensen gick motsols. Lundström Sjöfr. 131 (1929).
Avledn.: SKROTARE, sbst.2, m. [jfr t. schröter] (†) till I 1: packare l. lastare l. utbärare av (tunga) varor; särsk. om person som sätter in (vin)fat i källare. (Sv.) Skrotare .. (eng.) shooters, wine-porters, packers, loaders, porters. Jungberg (1873).
Spoiler title
Spoiler content