SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRUTERA skrute4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(äv. scr-)
Etymologi
[jfr t. skrutieren; av fr. scruter, av lat. scrutari, möjl. samhörigt med SKROT o. lat. scrotum, testikelpung, o. i avljudsförh. till SKRUD. — Jfr SKRUTATOR, SKRUTEL, SKRUTINIUM]
(numera knappast br.) (noggrant) undersöka l. granska l. utforska (ngt); äv. utan obj.; jfr SKRUTINERA. RP 3: 274 (1633; utan obj.). Man måste intet klijfwa vpp i Gudz RådCammar. .. (dvs.) Man får intet Scrutera Gudz Domar. Dhet är oss för högt. Grubb 499 (1665). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content