SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1973  
SKRÅDNING, f.
Etymologi
[vbalsbst. till ett i övrigt icke anträffat skråda, v., etymologiskt identiskt med sydsv. dial. o. dan. skrå, göra sned, klippa snett o. d. (till SKRÅ, adj.), l. hypersvecism för SKRÅNING, sbst.2]
(†) dosering; jfr SKRÅNING, sbst.2 Alle en fullständigh fästningz wärck, wari aff sådan grundbreeddh, at thär vpå vthi tillbörligh skrådning (talud, doszering, sneeddh) må kunna vpsättias en nogsampt stark och canon-frij bröstwärn. Wärnskiöld Fortif. D 1 b (1673). Därs. D 2 b.
Spoiler title
Spoiler content