publicerad: 1974
Ordformer
(sqv-)
Etymologi
[sannol. överförd anv. av SKVALTA, v.2 (jfr SKVALTRA, v.2, SKVÄTTA, v.4). — Jfr SKVALT, sbst.3, SKVALTA, sbst.3]
(†) intr., om (åkande i) åkdon: skaka; röra sig l. förflyttas under skakning. Ihre (1769). Hyrvagnen sqvaltade framåt gatan. Backman Dickens Pickw. 2: 191 (1871). Vi (dvs. de åkande) sqvalta i väg. Centerwall Hellas 79 (1888).
Spoiler title
Spoiler content