SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÄFTIG, ʃäf3tig2, adj.1
Etymologi
[till skäft, p. pf. av SKÄFTA, v.1, l. ombildning av skäftad, p. pf. av SKÄFTA, v.1]
1) ss. senare led i ssgr.
a) vävd med (så l. så många) skaft (se SKAFT, sbst.1 I 4), -skaftad; jfr FYR-, TRE-, TVÅ-SKÄFTIG.
b) om rep: slaget av (så l. så många) tågdelar; jfr FYR-SKÄFTIG.
2) [sannol. utlöst ur sådana ssgr som FYR-SKÄFTIG, TRE-SKÄFTIG] vävn. ss. enkelt ord: vävd med flera skaft (än två); särsk. (o. numera bl.): fyrskaftad o. i kypert; äv. i utvidgad anv. om spånflätning: som motsvarar den textila kypertbindningen. Cavallin (1876). Skäftig Patentsammet, så kallad Velveteen. LdVBl. 1887, nr 5, s. 4. Tjock skäftig kökshandduksväf. PriskurCronquist 1898, s. 15. Betydligt enklare (än ryorna från Bälinge socken i Uppl.) äro veporna av linne eller ylle; trädda ”i vind” (skäftiga) äro de endast enkelt randade. TurÅ 1915, s. 82. Om hon flyttade sig bara ett par steg .., så kunde hon si ett besynnerligt vitt hus, som såg ut å vara hopsatt utå skäftig väv. Far kallade det för tält. Wägner ÅsaH 9 (1918). Skäftig vävnad, (dvs.) vävnad med kypertränder. PrelTextilteknOrdl. 1957, s. 172. Kulturen 1973, s. 80 (om spånflätning).
Spoiler title
Spoiler content