publicerad: 1976
SLANGA slaŋ3a2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or (PolitVis. 146 (c. 1550) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. slang l. slange, G1R 4: 37 (1527: halffslaangher), Grundell UnderrArtill. 206 (1705: Fäldtschlanger)); förr äv. SLANG, sbst.5, r. l. m.; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. slange, FörtHertJohLösegend. 1563, s. 111 (: Felttslangar), Bergman GotlVisby 51 (1858)) l. -er (se ovan); förr äv. SLANGE, r. l. m.; pl. -ar l. -er (se ovan).
Ordformer
(-schlanga 1674 (: Iern Schlangor, pl.). schlangar, pl. 1674. -schlanger, pl. 1705 (: Fäldtschlanger). -slaanger, pl. 1527 (: halffslaangher). slang 1755—1847. slang- i ssgr 1577 (: halff slangh lodh) osv. slanga 1538 osv. slange 1548—1755. slange- (-annge-) i ssgr 1534 (: slangekrut) osv. slanger (-annger), pl. 1535—1671. slån- i ssg 1749 (: slån-krut). slång- i ssg 1756 (: slångkrut). -slånge 1545 (: felttslånge). slånnge- i ssg 1561 (: slånnge krutt))
Etymologi
[fsv. slanga; jfr ä. d. slange; av mlt. slange, etymologiskt identiskt med SLANGA, sbst.1 (se SLANG, sbst.1); jfr äv. t. schlange; beträffande formerna med -å- jfr ljudutvecklingen i LÅNG]
(förr) artilleripjäs med långt eldrör (motsatt: kartog, stundom äv. motsatt: kanon); äv. i uttr. hel l. halv slanga, om sådan pjäs med större resp. mindre kaliber; stundom äv. om handeldvapen med lång pipa; jfr FALKON, FALKONETT (med anm.), ORM 3 c, SERPENTIN. Vore skiip .., vel vtrustade med szwort skyt hele Kartoffuer halffua Kartoffuer, Slanger halffua slanger och annet skönt skyt. G1R 10: 118 (1535). Fältskytt deltes i fyra slag: .. 2:o Slanga, som också kallades hel slanga, förde 8 pund; 3:o half slanga eller falkon, 4 eller 5 pund, alt järnkulor, eller gutna öfver järn-skrot. 1VittAH 1: 170 (1755). De Canoner, som göras längre än 24 1/4 Caliber, kallas Slangor och brukas till skjutning på långa håll. Törngren Artill. 2: 7 (1795). Striden mellan korta eldrör (karthauner, kanoner) och långa (slangor) fortsattes .. århundraden igenom, hvarunder än de förra än de senare hade öfvertaget, och synes striden först i början af 1800-talet vara afslutad till kanonernes fördel. Billmanson Vap. 272 (1882). 2NF (1917; äv. om handeldvapen). Jakobsson ArtillK12Tid. 39 (1943). — jfr FÄLT-, HALV-, HEL-, JÄRN-, KOPPAR-, KVARTERS-, METALL-, NOT-, TREKVARTERS-SLANGA m. fl. — Anm. Det hos Swedenborg (1719) i NoraskogArk. 4: 212 i samma bet. förekommande slenga är sannol. felaktigt för slanga.
Ssgr (förr): A: SLANG-KRUT, -LOD, -SKOTT, se C.
B (†): SLANGA-KORNEKRUT, -KRUT, se C.
C: SLANGE-KORNKRUT. (slanga- 1562. slange- 1562) (†) = korne-slangkrut. ArkliR 1562, avd. 14 (: Slange körne krudh .. Slanga körne krudh). —
-KRUT. (slang- 1679 osv. slanga- 1562. slange- 1534 osv. slanger- 1542) [jfr mlt. slangenkrūt] krut för slangor. G1R 9: 147 (1534). jfr korne-, mjöl-slangkrut. Anm. Det hos Nemnich Waarenlex. 728 (1801) anträffade (o. av Möller (1807) sannol. från Nemnich upptagna) Slängkrut är sannol. felaktigt för Slångkrut. —
-LOD. (slang- 1577 osv. slange- 1555 osv.) [jfr mlt. slange(n)lōde] projektil för slanga; jfr lod, sbst.4 2. G1R 25: 376 (1555). —
D (†): SLANGER-KRUT, se C.
Spoiler title
Spoiler content