publicerad: 1979
SMUGGLA smug3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING; -ARE, -ARINNA, -ERSKA, se avledn.; jfr SMUGGEL.
Ordformer
(smug- 1798—1880. smugg- 1834 osv.)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. smugle, t. schmuggeln, eng. smuggle, av lt. smuggeln, till stammen i SMYGA, v.1]
1) i smyg olovligt införa l. utföra (vara till l. från en plats, i sht ett land); med obj. betecknande vara som inte alls l. inte utan erläggande av tull o. d. får in- resp. utföras; äv. dels utan obj. (l. prep.-bestämning), dels med prep.-bestämning angivande plats l. dyl. via vilken varan föres; jfr LURENDREJA. Smuggla cigaretter genom tullen. Han ägnade sig åt smuggling av narkotika. Smuggla sprit över gränsen. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Han hade trott att man uppe i skärgården kunde smugla varor från London med lika lätthet som man dit utskeppade hummer. Carlén Köpm. 1: 174 (1860). Patronen .. (hade) träffat anstalter att smuggla hem ett större sidenparti. Högberg Frib. 271 (1910). Percys mamma (som ägde en vräkig villa) var väldigt rik. Hans pappa hade förtjänat alltsammans genom att smuggla, när det var krig i Amerika. Siwertz Sel. 1: 62 (1920). Smugglade utländska manufakturvaror ställde sig dyra (i Sv. under 1700-talet). Rig 1950, s. 72. Att smuggling blev en länge kvardröjande huvudnäring (i Ystad på 1800-talet) är känt, men (osv.). HT 1960, s. 364. jfr HEROIN-, NARKOTIKA-, OPIUM-, SPRIT-SMUGGLING m. fl. särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret(are) anv., dels konkretare, om enskild gång då ngn smugglar, dels övergående i bet.: smuggelgods. Smugglingen, hvilken ju, där den ej beslaglägges, förblifver okänd på importorten. EkonS 2: 84 (1891). Komma på spåren omfattande smuggling(ar) av lyxvaror. Östergren (1942).
2) i allmännare l. överförd l. bildl. anv. av 1: i smyg l. olovligt föra (ngt till l. från en plats o. d.) l. placera (ngt ngnstädes) l. sända (ngt till ngn) o. d.; äv. med personobj.; jfr SMUSSLA. Då drinkarn sätter död i glas — för munnen, / Du smuglat motgift i hans blod — ur brunnen. Wadman Saml. 2: 22 (1835). Emilia och Thorborg, som sutto borta vid ena fönstret, smuglade nu en blick till hvarandra. Carlén Köpm. 2: 580 (1860). Smuggla viktiga handlingar tvärs genom fiendens linjer. Lindgren MästBlomkv. 78 (1946). Ett hus uppsökt av flyktingar, som mot fastställd taxa smugglas dit för vidare färd över den västtyska gränsen. BonnierLM 1954, s. 230. särsk. (numera föga br.) utan obj., betecknande att en person i ett dryckeslag inte följer med i drickandet utan i smyg underlåter att dricka, fuska l. dyl. Hvad nu? Din bägare är full till randen. / Du smuglar, Daniel Hjort! Klang och drick ut! Wecksell DHjort 85 (1862).
Särsk. förb.: SMUGGLA BORT10 4. (numera bl. tillf.) till 2, med avs. på person. Lundgren MålAnt. 1: 401 (1874). —
SMUGGLA FRAM10 4. (numera bl. tillf.) till 2.
1) till 1. Nyblom Golfstr. 96 (1911). De smugglar in smör, tänkte han och granskade noga alla som kom genom spärren. Johnson Se 14 (1936).
2) i allmännare l. överförd l. bildl. anv. av 1 (motsv. smuggla 2); jfr smussla in 1, 2. Snellman Gift. 1: 96 (1842: Smugla en blick in uti ett flickhjärta). (Av ”den nya skolan”) smugglades katolicism in i det liberala programmet. Strindberg TrOtr. 2: 229 (1887, 1890). Bland skolgossarna funnos tre dåliga subjekter, hvilka .. smugglat in rusdrycker i skolans lokaler. Verd. 1892, s. 170. En dag lyckades Peter smuggla in oss båda på själva Berns, där föreställning pågick. Siwertz Fribilj. 213 (1943). särsk. refl., i uttr. smuggla sig in, i smyg ta sig in l. komma in (ngnstädes), smussla sig in; med personligt l. sakligt subj. Runeberg 4: 220 (1834; med personsubj.). UNT 1943, nr 118, s. 6 (med saksubj.). —
SMUGGLA I SIG10 4 0. (numera föga br.) till 2: i smyg hälla i sig (sup). Tavaststjerna HårdT 23 (1891). —
SMUGGLA MED10 4.
2) till 2, i uttr. smuggla ngn l. ngt med sig, olovligt o. i smyg ta med sig ngn l. ngt; jfr smussla med 2. Hallström Händ. 179 (1927).
SMUGGLA TILL10 4. till 2.
2) (numera föga br.) i uttr. smuggla till sig ngt, = smussla till 2. Sander i 3SAH 10: 111 (1895). —
SMUGGLA UNDAN10 32. (numera bl. tillf.) till 2: smussla undan (ngt). Hedenstjerna FruW 126 (1890). —
SMUGGLA UT10 4. till 1; äv. i allmännare l. överförd l. bildl. anv. (motsv. smuggla 2). Schück SvLitH 429 (1889; med avs. på brev, utförda ur fängelse). Smuggla ut ngt ur landet. SvHandordb. (1966). jfr utsmuggla. —
SMUGGLA ÖVER10 40. till 1: (medelst smuggling) olovligt l. i smyg föra över (ngt ngnstädes); särsk. i allmännare l. överförd l. bildl. anv. (motsv. smuggla 2). SvTidskr. 1892, s. 401.
B (till 1): SMUGGLINGS-AFFÄR. affär (se d. o. 4) bestående i l. avseende smuggling, smuggelaffär. Smith 355 (1918). —
Avledn.: SMUGGLARE, m.//ig. [jfr dan. o. nor. smugler, lt. smugg(e)ler, t. schmuggler, eng. smuggler] till 1: person (man) som smugglar; jfr lurendrejare. Röding SD 85 (1798). Bohusläningen är vårt lands djärvaste sjöman och fiskare, lugn och rådig i faran; förr var han också dess värsta smugglare. Flodström SvFolk 139 (1918). Gehlin Gränstr. 72 (1953). jfr kokain-, narkotika-, opium-, rusgifts-, sprit-smugglare.
SMUGGLERI104, n. [jfr dan. o. nor. smugleri, eng. smugglery; jfr äv. lt. smuggelei, t. schmuggelei] om handlingen att smuggla, smuggling, smuggel; äv. konkretare, om enskild gång då smuggling sker; jfr lurendrejeri. Weste (1807). I våra gränsorter finner säkert mången ett litet smuggleri mindre tryckande för samvetet på den grund, att (osv.). Tegnér SprMakt 133 (1880). BtRiksdP 1933, XII. 2: nr 15, s. 1.
Ssgr (numera bl. mera tillf.): smuggleri-försök. smugglingsförsök. BtRiksdP 1933, XII. 2: nr 15, s. 3.
SMUGGLERSKA, f. [jfr smugglare] kvinnlig smugglare; jfr smugglarinna. Strindberg Brev 6: 356 (1888). jfr valuta-smugglerska.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content