publicerad: 1979
SMYG smy4g, sbst.3, n.; best. -et.
Etymologi
1) om handlingen att smyga, smygande; äv. bildl., om handlande som sker i hemlighet, smussel l. hemlighetsmakeri o. d. HSH 3: 43 (c. 1800; angivet ss. yttrat av G. I 1527). Än har jag intet gjort, Gud ware lof, / Som fordrar smyg. Hagberg Shaksp. 5: 362 (1848). Conald smög över golvet i sitt tunga, klumpiga och mycket hörbara smyg. Johnson HNådT 114 (1960). — särsk.
b) (tillf.) i uttr. gå på smyg kring ngt, smygande gå omkring ngt; särsk. bildl. Andersson Kolvakt. 20 (1915; bildl., om kölden).
c) (vard.) om (icke yrkesmässig) i smyg (se 2) bedriven prostitution; särsk. (om ä. förh.) i uttr. gå smyg, gå på gatan ss. illegalt prostituerad (utan att vara registrerad hos sedlighetspolis); äv. bildl. Lo-Johansson TvivlIdr. 58 (1931; bildl., i fråga om idrott). Martinson MötDikt. 84 (1950: Går du smyg; om förh. 1906).
2) i uttr. i smyg (förr äv. på smyg) betecknande att ngt göres l. sker gm att man smyger l. (vanl.) på ett förtäckt sätt l. så att ingen (obehörig) skall märka l. märker det, i hemlighet, i lönn, oförmärkt, förstulet. Han betraktade henne i smyg. Man skrattade åt honom i smyg — öppet vågade man inte. Dalin Arg. 2: 63 (1734, 1754). Handla i smyg med förbudna varor. Weste FörslSAOB (c. 1815). Böttiger 3: 173 (1833, 1858: På). I smyg torkar han bort en tår från sin ärriga kind. Boye Ast. 100 (1931). Märta anser sig skyldig syster Erika att stanna kvar åtminstone en halvtimme. Hon ser i smyg på klockan. Hedberg DockDans. 164 (1955). DN(A) 1964, nr 280, s. 4. — särsk. (numera bl. mera tillf.) i uttr. i största l. djupaste smyg, i största l. djupaste hemlighet; förr äv. i uttr. i det tysta smyg, i största tysthet l. dyl. Tullberg SvRättskr. 12 (1841: i det tøsta smyg). Ehuru .. (älgarna) här i orten, trots jagtförfattningen, jagas hela året om — om vintern i största smyg, förstås — så förekomma de dock ännu temligen talrikt. Ekström Vandr. 32 (1871). Tavaststjerna Inföd. 252 (1887: djupaste).
Ssgr, se smyga, v.1
SAOB
Spoiler title
Spoiler content