publicerad: 1979
SMYG smy4g, sbst.2, r. l. m. l. f. (Leopold (SVS) II. 1: 22 (1775) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) n. (LBÄ 19—20: 127 (1799: smyg, pl.) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =.
Etymologi
1) om litet, trångt (o. mörkt) utrymme l. mellanrum (mellan avgränsande väggar o. d.), där ngn l. ngt lätt kan gömma sig l. gömmas; skrubb (se SKRUBB, sbst.1); skrymsle l. springa l. öppning l. (undangömd) vrå l. hörn o. d.; smyghål (se d. o. 1); ofta om smal o. trång (o. mörk) gång l. om trång gränd o. d., prång (se PRÅNG, sbst.1 3); stundom äv. om liten, avsides (mellan berg) belägen (undangömd) bebyggd ort; jfr SMUG, SMUGA, sbst., SMYGA, sbst., SMYGE, SMÅG, sbst.2 2. Spindeln kilade in i smygen mellan den öppna spisen och väggen. Jag går understundom helt ensam och funderar här i smygarne, för at söka up ålderdoms-märken, ty sådane finnas här många. Leopold (SVS) II. 1: 22 (1775). Han har en liten smyg till kammare. Weste FörslSAOB (c. 1815). I gården bredvid fanns en smal smyg emellan ett högt plank och granngårdens uthusrad. Strömborg Runebg 1: 69 (1880). Det gamla Stockholm .. sådant det ännu står kvar, med sina brinkar och smygar. Heidenstam Dag. 34 (1902, 1909). (Byn) Altkirchen för tie år sen — en välsignad liten smyg bland alperna med helgonbilder på vitmenade väggar och (osv.). Mörne FörbiVäg. 86 (1928). Nätverket av fjordar och sund, smygar och rännor, gatt och djup. TurÅ 1964, s. 9.
2) (i fackspr.) om (öppningen mellan) de inre begränsningsytorna för ett fönster l. en dörr i en murad vägg (vanl. om den synliga (rät- l. snedvinkliga) del av dessa ytor på utsidan l. insidan som ej täckes av fönster- resp. dörrkarm); jfr SMÖJ. LBÄ 19—20: 127 (1799). (Den romanska kyrkans fönster) afslutas upptill af en rundbåge, och smygen är sned. Hildebrand KyrklK 12 (1875). (Dörrens) omfattning .. (är) murad af nyare tegel med en smyg i utkanten och en i inre kanten. 2VittAH 27: 376 (1876). Fönstren (i Gripsholms slott) .. ha smygar med sittbänkar. SörmlH 14: 89 (1949). — jfr FÖNSTER-, MUR-, PORTAL-SMYG.
3) (i fackspr.) om vinkel som icke är rät o. som bildas mellan två plan (på t. ex. arbetsstycke); jfr GERING. MeddSlöjdF 1890, s. 100. Enligt den äldsta metoden (för att få böjd tvärsektion hos trä) sammanlimmas flata bräder i en sådan smyg att den önskade formen kan påritas i fogens bägge ändar. HantvB I. 2: 190 (1934). Rita upp smygen på tapparna. Denna får inte göras för stor, sinkningen blir inte starkare, och hörnen på sinkorna kommer att brytas sönder lättare, om smygen överdrives. Ljungqvist Slöjdb. 129 (1957). Rydholm (1967).
4) (i fackspr.) vinkelhake bestående av två inbördes ledbara o. låsbara skänklar för utsättning av olika vinklar; jfr GERINGS-VINKEL 2, SKEV-MALL. BoupptVäxjö 1825 (efter vagnmakare). Då en sida (av den sten som skall grovhuggas) är färdig, kan stenens form, så snart den begränsas af plana ytor, lätt utritas med tillhjelp af vinkelhake och smyg, hvarefter den öfverallt grofhugges. Stål Byggn. 1: 227 (1834). Hyfla efter smyg. SlöjdBl. 1887, nr 3 a, s. 3. Fatab. 1963, s. 31. — jfr RIT-, SKRÅ-SMYG.
Ssgr: (2) SMYG-FODER. (i fackspr.) foder (se foder, sbst.2 3 c) för l. i fönstersmyg. HantvB I. 6: 201 (1938). Därs. 202. —
(3) -FÖRBAND. (i sht förr) murförband där i varje enhet av sex skift två bindskift följs av fyra skift där stenarna läggs i 45° (l. 60°) vinkel mot murens yttersidor o. i motsatta riktningar; jfr -skift. Rothstein Byggn. 386 (1859). Juhlin-Dannfelt 220 (1886). HantvB I. 4: 166 (1936). —
(2) -PANEL. (i fackspr.) panel (se panel, sbst.2 2) för l. i smyg (i sht fönstersmyg). GHT 1895, nr 257 (B), s. 1. —
(3) -SKIFT. (i sht förr) skift (se skift, sbst.1 5 a) som ingår i smygförband; jfr -skikt. HantvB I. 4: 160 (1936). —
-VINKEL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 7668). [jfr t. schmiegenwinkel (i bet. 1)] (i fackspr.)
1) till 2, 3, om sådan vinkel mellan mur- o. begränsningsyta i smyg som är större l. mindre än 90°. Brunius Resa 1838 221 (1839).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content