SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMYGA smy3ga2, r. l. f.; best. -an; pl. -or
Etymologi
[sv. dial. smyga; till SMYGA, v.1]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smyg (se SMYG, sbst.2 1). L. Paulinus Gothus Pest. 47 a (1623). Mellan gårdstomterna .. voro höga plank eller bildades mellan husen trånga och mörka smygor. HågkLivsintr. 11: 109 (1930).
Spoiler title
Spoiler content