SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMÄLT smäl4t, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. smält, möjl. samhörigt med sv. dial. smälla av, avsmalna (till SMAL, adj.). — Jfr SMÄLTA, sbst.3, SMÄLTA, v.2]
(i sht förr, i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) på sköt (se SKÖT, sbst.2): ögla i ändan av storteln (för fastgöring vid lina l. annan sköt o. d.); äv. om den ena sköten i ett lagn av två skötar; jfr SMÄLTA, sbst.3 Broman Glys. 3: 641 (c. 1740; om sköt). Landsm. 1926, s. 15 (från Lule skärgård).
2) koll., om de tre band som förenar de båda armarna på ett i vinkel satt laxnät. Ekman NorrlJakt 355 (1910; från Gävletrakten).
Ssg, se smälta, sbst.3 ssg.
Spoiler title
Spoiler content