SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNES sne4s, sbst.1, r. l. m. l. f. (ÅngermDomb. 8/8 1631, fol. 43, osv.), äv. (i bet. 4, numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) n. (HH XI. 1: 103 (1531: Skatteål — 42 1/2 snes; möjl. att fatta ss. r. l. m. l. f.), Nordforss (1805) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar (Thulin Mant. 1: 110 (i handl. fr. 1588) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -er (HH XI. 1: 103 (1531) osv.) l. = (HH XI. 1: 103 (1531; i bet. 4; möjl. sg.), Fernow Värmel. 607 (1779; i bet. 2: 106 snes), Falkman Mått. 1: 462 (1884; i bet. 4) osv.) ((†) -or, Broman Glys. 3: 57 (c. 1730), NorrlArbL 98 (1764)).
Ordformer
(sneis (-ej-) 1927. snes (-ee-) 1531 osv. snesa 1560 (: quarn snesa). snese 1565 (: quarn snese). sness (-sz) 15311642. snäs 1923)
Etymologi
[fsv. snes, sv. dial. snes, snäs, snejs, snajs; jfr d. snes, tjog, fvn. sneis, pinne, tunn kvist, nor. dial. sneis, gren, tunn kvist, tjog, mlt. snēse, avskuren gren, stång att hänga korv l. skinka l. fisk o.d. på, äv. ss. måttsord: 7—20 (fiskar), mnl. snēse, snöre, band på vilket ngt träds (nl. snees), mht. sneise, snöre på vilket ngt träds, feng. snǣs, snās, pinne; sannol. gammal participbildning till SNIDA, v.1; med avs. på bet.-utvecklingen jfr VAL, pinne, stång; snesor, pl., o. snesa, snese i kvarn-snesa, -snese beror sannol. på missuppfattning av sv. dial. sneser, pl., resp. kvarnsnes (sannol. av sg. best. kvarnsnesa)]
1) stång l. stör l. ten (på vilken ngt träds) o. d.; utom i avledn. SNESA, v., anträffat bl. i a o. b.
a) (i vissa trakter) stör l. stång; särsk. om en i marken nedslagen spetsig stör på vilken kärvar o. d. (äv. knippen av hö l. höet i hösåte) träds för att torka, skylstång, snesstör; äv. i utvidgad anv., om trästör l. trästång med annan anv. (se slutet). Säden står l. är uppsatt på snesar l. på snes; jfr 2. Jssraell simmonss hafuer slagit peder Anderss, medh En sness, på åckeren, En blånadh. ÅngermDomb. 8/8 1631, fol. 43. Mästa säden satt nu på snes. Linné Dal. 137 (1734). (Björk-)löf (avsett till vinterfoder), som ihopbindes uti kärfwar, och .. updrages på snesar och störar. Wasenius NorrlBoskSk. 56 (1751). (Säden skadas inte av regn) när allenast 8 band sättes på hwar snes, då säden i någon liten blåst säkert torkar innom någre få uphols dagar. NorrlS 1—6: 47 (c. 1770). Samma dag kornet skördats bör det .. antingen uppsättas på snes eller hässjas. LAHT 1888, s. 53. Korngrödan, som ännu stod ute på snesar. Frisendahl Björn. 71 (1921). Hirvensalo o. Hedlund (1963; till hö l. havre). — särsk. om mjärdstång. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 43.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i kvarn: långjärn (se d. o. a). JernkA 1833, s. 624. Järntenen (på en handkvarn) kallades sneis. Budk(Brage) 1927, s. 34. En .. (väder-)kvarn förutsatte, att byggaren (på 1300-talet) kunde åstadkomma en kuggutväxling från den vågräta huvudaxeln, som uppbar vingarna, till den lodräta snes, som kringvred löparstenen. SvKulturb. 11—12: 159 (1932). — jfr KVARN-SNESA.
2) (i vissa trakter) sädesuppsättning (i konkret, individuell bemärkelse) bestående av en samling kärvar (vanl. 9, 10, 12 l. 20), på tvären trädda på en snes (i bet. 1 a); äv. om olika modifikationer av sådan sädesuppsättning (t. ex. med flera kring snesen på ända resta kärvar (fotkärvar) som tjänar till stöd för de ovanför sittande kärvarna); äv. om liknande uppsättning av lövknippen l. höknippen o. d.; jfr KRAKE, sbst.4 4, RÖK, sbst.1 1 o. SKYL, sbst.2 1. Den 27. om Lördagen lychtade wij at skära, och wij fingo 30. Sneesar. Gyllenius Diar. 302 (c. 1670). Säden sättes wid skörden (i Malung) i små band 9 tillsammans, som kallas en Snes. HÜlphers Dal. 276 (1762). Tionden till kronan skulle .. (vid mitten av 1600-talet) betalas enligt räkning på åkern ... Hvar femtonde snes skulle betalas till kronan, hvar trettionde till presten. Fryxell Ber. 10: 97 (1842). I Vesterbotten innehöll en skyl eller snes 12 (sädes-)band. Falkman Mått 1: 460 (1884). Så fredligt i måndimmans vaggande ström / han (dvs. en älg) vankar bland kornrika snesar. Karlfeldt FridVis. 27 (1898). Vårsäden .. sättes (i skogstrakter med ringa luftcirkulation vanl.) i ”snesar”, som bildas därigenom att sädeskärfvarna trädas på krakstör på tvären med axändarna något nedåtlutande. 2UB 4: 138 (1899). I kustbygden (i Norrb.) betalas vanligen (ss. ackordspris för bärgning av korn) 25 öre per skyl eller snes med 20 band. Hellström NorrlJordbr. 325 (1917). Eskil är duktig i att lassa ett (hö-)lass. Med ledighet tar han 16—18 snäsar medan andra körkarlar taga 13 à 14. Vasström GästfrVåd. 50 (1923). Laid SädTork. 101 (1952; med flera fotkärvar). — jfr HAVRE-, KORN-, RÅG-SNES m. fl.
3) [utvidgad anv. av 2] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = RES, sbst.2. Cnattingius 72 (1875, 1894). Han barkade (det nyhuggna) virket och lade i snes. Oliv Röst. 38 (1929).
4) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. måttsenhet: tjog (särsk. i fråga om fisk som träds på en stör); äv. med obestämdare innebörd: tjugotal. Aåll .. vj Sneser. HH XI. 1: 103 (1531). Wingpennorne, som Swanorne (vid Skanörs stränder) fälla, .. upplockas af poikarne och säljas til resande för 8. styfw(er) Snesen. Linné Sk. 228 (1751). Idag flagga alla skutor i .. (Helsingborgs) hamn, och en snees svenska flaggor vaja från husen (med anledning av Sv:s beslut att sända trupper till Danmark). OPSturzen-Becker (1848) i SturzenBecker 1: 160. I det gamla Sverige räknades .. ägg .. endast i stycketal .. och icke, som nu, i tjog eller snes. Falkman Mått 1: 462 (1884). WoJ (1891).
5) (†) = SNES-LAND. Schatten (är i Österdalarna) lagt icke mera än på 1/2 partten (av ett spannland), thett är .. 15 snesar. Thulin Mant. 1: 110 (i handl. fr. 1588). Möller (1807).
Ssgr: A: (2) SNES-LAND. (snes- 1605 osv. snese- 15881631) [fsv. snesaland] eg.: jordområde som beräknas avkasta en snes säd; vid uppmätning av åkerjord i (företrädesvis) Dalarna i sht förr använt ytmått av (i olika trakter o. under olika tider) något varierande storlek, före 1665 vanl. utgörande 9 bandland l. 324 kvadratalnar, efter 1665 vanl. 10 bandland l. 360 kvadratalnar motsv. 1/40 tunnland (dvs. ca. 127 m2); äv. om kameral måttsenhet som anger den uppmätta jorden; jfr snes, sbst.1 5. Vthi hwar snese landh är 9 stenger på lengden .. Och vpå bredden En stongh. Falkman Mått 1: 269 (i handl. fr. 1588; rättat efter hskr.). Oluf Andersons .. föräldrar hafue gifuit till theras prestebool 7 sneselandz åker och ett lass eng. VästeråsDP 5/2 1621. Ett snesland är 9 stänger långt, 1 stång bredt, stången 6 alnar, facit 324 qvadratalnar. Falkman Mått 1: 272 (i handl. fr. 1646). Ett Spannland är lika med 20 Snesland, 1 Snesland lika med 10 Bandland. Crælius Nås 91 (1837). Från skörden hemtade fastighetsbeteckningar äro: band-, snes-, tege- och hundratland. Thulin Mant. 1: 108 (1890; om ä. förh. i Dalarna). Jorden är .. lätt att dela upp i hur små bitar som helst, särskilt om man använder det s. k. reducerade jordtalet, uttryckt i kappland eller snesland och bandland. Ymer 1951, s. 132.
(1, 2) -STÅNG. (i vissa trakter) = snes, sbst.1 1 a. En stör (kallad snesstör eller stång) .. spetsas i begge ändar. Lundequist Landtbr. 206 (1840); möjl. icke ssg. NorrlS 1—6: 157 (1899).
(1, 2) -STÖR. (i vissa trakter) = snes, sbst.1 1 a. Lundequist Landtbr. 206 (1840).
B (†): SNESE-LAND, se A.
Avledn.: SNESA, v.1, -ning; -are [sv. dial. snesa]
1) (förr) till 1: med avs. på fisk o. d.: sätta l. träda på stör. Strömingen .. spettas (vid torkning), thet är, sättes, snesas, på trinna tenar, Spett, kallade. Broman Glys. 3: 645 (c. 1740).
2) (i vissa trakter) till 1 a, 2: sätta upp (säd l. sädeskärvar, äv. lin o. d.) på snes(ar) till torkning; äv. dels abs., dels med obj. betecknande snes: sätta upp. Så fijkar tu (dvs. ett barn som dött) uhr kiöttsens garn, / När åkermannen knapt får sneesa / Then ottond' höstens korneband. TRudeen Vitt. 245 (1685). Der inga rior äro, bör säden ej snesas eller stackas på åkern, utan i otäkte skylar upställas. SamlRönLandtbr. 2: 188 (1777). Hofberg SvFolksägn. 131 (1882; abs.). En rask skärare bör kunna mäja och snesa 70 snes om dagen. Fatab. 1908, s. 76. Därs. 1916, s. 15 (med avs. på lin). Hirvensalo o. Hedlund (1963).
Särsk. förb.: snesa upp. (†) till 2: snesa. Linné Dal. 68 (1734).
Ssg (i vissa trakter): (2) snesnings-metod. Jansson 77 (1950).
Spoiler title
Spoiler content