SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1981 SNÄRKE snær3ke2, n.; best. -et; pl. = resp. -en. Etymologi [sv. dial. snärke; sannol. ombildning av SNÄRE (med anslutning till sådana ord som BJÖRKE, BÖKE, EKE)] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) snår (se SNÅR, sbst.1). TJäg. 1832, s. 31 (: Snärrket). SAOB Alfabetisk lista snärjigt snärjing snärjning snärjsel snärka verb snärke subst. snärkel- snärklar snärklor snärla subst. snärle subst. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content