SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1981  
SOCIALISERA sωs1ialise4ra l. sos1-, äv. sω1s- l. så1s-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. sozialisieren, eng. socialize, fr. socialiser; till SOCIAL. — Jfr SOCIALISATION]
1) i sht sociol. motsv. SOCIAL 1: göra (ngn) social; företrädesvis ss. vbalsbst. -ing: socialisation; äv. med sakligt obj. (jfr 3). (Dansen har för de flesta folk haft ett värde) såsom ett förädlande, disciplinerande och ”socialiserande” nöje. Cederschiöld Rytm. 115 (1905). Konstens strävan att höja och socialisera människolivet. SvLittTidskr. 1967, s. 100. Socialiseringen (uppfostran) av barnen. DN 1973, nr 88, s. 4. (Kvinnor har) socialiserats till att behaga, vara till lags och (osv.). SvD 1980, nr 107, s. 24. — jfr RE-SOCIALISERA.
2) (tillf.) motsv. SOCIAL 4, intr.: tala om l. utreda sociala problem. HågkLivsintr. 13: 281 (1932).
3) motsv. SOCIAL 4: överföra (ngt som är privategendom, i sht produktionsmedel o. d.) i samhällets (statens) ägo, förstatliga (jfr KOMMUNALISERA, NATIONALISERA 5); ofta inskränktare, dels: ställa (ngt) under samhällets kontroll l. reglera (ngt) gm samhälleliga åtgärder (o. sålunda (delvis) sätta privat äganderätt ur spel), dels: göra (ngt som äges av flera var för sig) till gemensam (kooperativ) egendom; äv. med avs. på samhälle o. d.: göra socialistisk; stundom uppfattat l. modifierat på olika sätt; äv. utan obj. (särsk.: föra socialistiska diskussioner o. d.) jfr 1. Socialisering av banker, kommunikationsmedel, naturrikedomar. Socialisera böndernas jord. SocDem. 1892, nr 171, s. 1 (: socialisering, i fråga om kooperation). Liksom man (bland arbetarna) snart nog kom till insikt om att det icke gäller att förstöra utan att socialisera produktionsmedlen, så ha även de forna Hervéisterna börjat förstå att man bör söka att socialisera, icke förstöra fosterlandet. Lidforss OndMakt. 71 (1909). BjörnebT 1910, nr 85, s. 2 (utan obj.). Då nu en socialisering ständigt fortskrider, i den meningen att stat och kommun ta för sig en allt större del av folkinkomsten, måste (osv.). Cassel TeorSocEkon. 90 (1934). Den samverkan (mellan producenter och konsumenter), som sker inom (det av kooperationen o. textilindustrin gemensamt ägda) AB Cellull, är väl också en form av socialisering. TT 1943, Allm. s. 266. Även om staten ämnar socialisera studietiden och ge de studerande studielön, kommer man inte ifrån att (osv.). Pokorny Aktier 144 (1957). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 648 (1961: socialisering). — jfr SMYG-SOCIALISERA. — särsk. (numera bl. tillf.) med avs. på arbete: göra till föremål för (en av kapitalistiska samhällsformer obunden) samhällelig samverkan; särsk. ss. vbalsbst. -ing. EkonS 1: 182 (1891; i referat av K. Marx).
Ssgr (i allm. till 3): SOCIALISERINGS-AKTION. jfr aktion 1 c. Wigforss Minn. 2: 363 (1951). —
-FRÅGA. jfr fråga, sbst. 3. Jensen Socialiser. 88 (1920). —
-HOT. hot (se hot, sbst.1) om socialisering l. som socialisering innebär. ArbFrih. 1939, nr 36, s. 2. —
-IDÉ. jfr idé 4 b. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen (1936; boktitel). —
-IVRARE. person som ivrar för socialisering. Lyberg GPprFalunDal. 1: 18 (1940). —
-KRAV. Tiden 1920, s. 100. —
-NÄMND. i sg. best., om en år 1920—1935 verksam, av regeringen tillsatt nämnd med uppgift att utreda lämpligheten o. omfattningen av ev. socialiseringar i Sv. Karleby SocFråg. VII (1921). Wigforss Minn. 2: 156 (1951). —
-PLAN. plan (se plan, sbst.1 II 2) på l. för socialisering. SvD(A) 1920, nr 246 A, s. 5. —
-PRAXIS. jfr praxis 5. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen. (1936; boktitel). —
-PROBLEM. jfr problem 2. Tiden 1920, s. 97. —
-PROCESS. jfr process, sbst.1 5.
1) i sht sociol. till 1: socialisationsprocess. Husén Psyk. 199 (1954).
2) till 3. Tiden 1920, s. 97. —
-PROGRAM. jfr program 3, 4. Tiden 1920, s. 192. —
-PROJEKT. jfr -plan. SAOL (1950). —
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. SvD(A) 1919, nr 82 A, s. 3. —
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. BonnierKL 10: 1110 (1927).
Spoiler title
Spoiler content